Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latifundium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Latifundium—Latinska rasen
286
te’nsis, g u 1 v i a’ 1, med gula
blommor (lik käringtand), är
allmän i Sverige. L. odora’tus,
lukt- 1. blomsterärt, från
Sicilien, odlas som prydnadsväxt.
Den har välluktande blommor i
vitt, gult, rött, violett 1. blått, är
ettårig, sås på våren, får klättra
på stöd och blommar från
högsommaren till hösten. Den kan drivas
till tidig blomning i växthus.
Latifu’ndium (lat., av la’tus,
vidsträckt, och fu’ndus,
jordegendom), storgods av en typ, som
med undanträngande av det
ursprungliga småbruket utvecklades
i Italien från 200-t. f. Kr.
”Lati-fundiesystemet” medförde
spannmålsodlingens tillbakagång och
blev ett svårt socialt problem.
Latimer [læ’ttimø], Ilugh, f.
omkr. 1480, d. 1555, engelsk
reformator och martyr, synnerligen
verkningsfull ss. predikant, 1535
genom Cranmer biskop av
Wor-cester, 1539—47 fängslad för
motstånd mot de 6 artiklarna (se
England sp. 1072), under
blodiga Maria bränd på bål.
Latin, se Latinska språket.
Lati’nare (lat. lati/nus),
invånare i Latium; lärjunge å
gymnasiets latinlinje; person, som
studerar 1. behärskar latinska
språket. —- Latinis e’ra, ge
latinsk form 1. prägel. — L a t i
-n i’ s m, latinsk språkegenhet. —
L a t i n i’ s t, kännare av latinska
språket och romerska kulturen.
Lati’ni, Brunett o, se
Brunetto Latin i.
Lati’nsegel, stort trekantigt
råsegel. Bommen 1. rån har sin
förliga ända nära däck och är
snett ställd mot masten, så att
spetsen av seglet pekar uppåt
akterut. L. användes förr på
galärer och är ännu i bruk, särskilt
på Medelhavet.
Lati’nsk, det, som avser 1.
till
hör Latium, dess befolkning
(la-tinerna) och språk (latin) ;
romersk, enär Rom var den
förnämsta latinska staden;
romerskkatolsk, västerländsk (i motsats
till grekisk-katolsk, österländsk,
bysantinsk), enär latinet var
Västerlandets kyrkospråk; ibland
liktydigt med romansk.
Latinska kejsardömet, ett
1204 upprättat rike, på grundval
av det i samband med fjärde
korståget störtade östromerska riket.
Av dettas områden omfattade L.
mell. Balkanhalvön samt främre
delen av Mindre Asien, medan
rikets övriga delar gåvos åt
kors-farare ss. län under L., tillföllo
grannstater 1. sönder föllo i
självständiga välden. En härskare i
det frigjorda Nicaea erövrade
1261 Konstantinopel, varigenom
L. störtades och Östromerska
riket (se vid. d. o.) återupprättades.
Latinska myntunionen
in-gicks 1865 mellan Belgien,
Frankrike, Italien och Schweiz samt
biträddes 1868 av Grekland. Enl.
densamma skulle gyldmynt (100,
50, 20, 10 och 5 francs) och
silvermynt (5, 2, 1, V2, Vs francs) av
för varje valör bestämd halt och
vikt präglas. Guldmynten och det
största silvermyntet (5 francs)
skulle vara huvudmynt, d. v. s.
obegränsat lagligt
betalningsmedel, övriga silvermynt skulle vara
skiljemynt, d. v. s. endast ha
begränsad betalningskraft (50
francs gentemot enskilda, 100
francs gentemot de främmande
statskassorna). Varje stat skulle
endast få utge viss mängd
skiljemynt (i förhållande till
invånarantalet) och vara skyldig att vid
anfordran inlösa av densamma
utgivna skiljemynt med
huvud-mynt. Se vid.
Myntkonvention.
Latinska rasen, en eg. oriktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
