Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Laud—v. Laue
298
land”. Han skrev bl. a. de av
Heine starkt påverkade
Reise-novellen (6 bd, 1834—37) samt
talrika sceniskt verkningsfulla
dramer, de flesta med historiska
ämnen.
Laud [låd], William, f.
1573, d. 1645, engelsk kyrkomän,
ärkebiskop av Canterbury 1633.
L., vilken var Karl I: s förnämste
kyrklige rådgivare, var en
energisk motståndare till puritanerna
och befrämjare av den
högkyrkliga riktningen. Efter ”långa
parlamentets” sammanträde blev
han 1641 fängslad, anklagades
för försök att införa papismen i
landet och dömdes till döden ss.
landsförrädare.
Laifda, lau’de 1. lau’di, ital.
(sannolikt av lat. lauda’re,
lovsjunga), andliga sånger av
folklig karaktär. Under 1200—1500-t.
utfördes L. (särskilt i Florens)
av lekmannabrödraskap,
Compag-nie de’ Laudesi 1. Laudisti.
Lau’danum, se Opium.
Lauda’tur, lat., ”han (1. hon)
berömmes”, se Betyg sp. 1418.
Lau kyrka. Interiör mot v.
Max v. Laue.
Lauderdale [lå’derdejl], John
M a i 11 a n d, hertig av L., f.
1616, d. 1682, skotsk politiker,
deltog i den presbyterianska
upp-rorsrörelsen mot Karl I men
övergick till kavaljererna och satt
1651—60 fängslad i Towern.
Under restaurationen tillhörde han
till 1682 Cabalministären (se d.
o.) ss. statssekreterare för
Skottland, där hans välde betecknades
av godtyckliga förföljelser,
skatte-utpressningar och fåfänga försök
att undertrycka covenantrörelsen.
Lau’des, se L a u s.
v. Laudon 1. Lou don [lao’-],
Gideon Ernst, f. 1717, d.
1790, frih., österrikisk
fältmarskalk av skotsk börd. I Sjuåriga
kriget blev han general och
utmärkte sig bl. a. vid Kunersdorf.
v. Laue [lao’e], Max, f. 1879,
tysk fysiker, 1912 prof, i Zürich,
1919 i Berlin, har bl. a. utgivit
avhandlingar inom optiken och
relativitetsteorin. L. införde
bruket av kristaller ss. gitter för
röntgenstrålar (se Kristall
sp. 1343 ff.), varför han erhöll
Nobelpriset i fysik 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
