Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Lennstrand—Lenz
408
1858, d. 1924, läkare, prof, i
pediatrik och praktisk medicin i Lund
1889, i nervsjukdomar vid Karol.
inst. 1890, dettas rektor 1917-—23.
L., som var en uppskattad klinisk
lärare med utpräglat praktisk
läggning, anlitades för flera
kommittéarbeten. L. har bl. a. utgivit
historiker över Svenska
läkarsällskapet och Karol. inst.
Lennstrand, Viktor
Emanuel, f. 1861, d. 1895, resetalare,
stiftare av Utilistiska samfundet
(se Utilitarism), agiterade
ivrigt ej blott för religions- och
yttrandefrihet samt statskyrkans
avskaffande utan även mot
kristendomen ss. sådan och varje tro
på en övernaturlig makt.
Lenorm ant [lonårma^],
F r a n g o i s, f. 1837, d. 1883,
fransk arkeolog, assyriolog och
numismatiker, 1874 prof, i
arkeologi vid Bibliothèque Nationale i
Paris. Förutom en rik och
vetenskapligt betydande produktion
inom assyriologin har han bl. a.
utgivit ett på sin tid mycket
anlitat historiskt verk Manuel
cThistoire ancienne de 1’Orient
(1868—73; 9:e uppl. 1881—88)
samt det kulturhistoriskt
intressanta La monnaie dans
1’anti-quité (1878—79, 2:a uppl. 1896).
Le Nötre 1. Lenötre [-[lo-nå’tr],-] {+[lo-
nå’tr],+} André, f. 1613, d. 1700,
den franska barockens främste
trädgårdsarkitekt, studerade först
måleri för Vouet men ägnade
sig sedan liksom fadern, vilken
var intendent vid
Tuilerieträd-gården, helt åt trädgårdskonsten.
Efter resor i Italien anställdes
han på Lebruns inrådan av
Ludvig XIV:s finansminister
Fouquet och anlade för denne
trädgården vid Vaux-le-Vicomte
(1657—60), som genom sin
översiktliga komponering och rika
parterrutbildning på slät mark
blev epokgörande. Det mest
storslagna resultatet nådde L. i
Versailles, där arbetet påbörjades
1663; det följdes av ett flertal
nyanläggningar, Trianon,
Marly-le-Roi, Chantilly m. fl. Direkt och
genom hans lärjungar blev L:s
insats av största betydelse även
utanför Frankrike. Jfr
Trädgårdskonst.
Lens [laq], stad i dep.
Pas-de-Calais, n. Frankrike, vid
Nordbanan. Järnindustri,
sockertillverkning. 32,000 inv.
Lensbaron, Lensgreve, se
Länsbaron.
Le’nström, Karl Julius, f.
1811, d. 1893, författare, docent i
estetik i Uppsala 1836,
kyrkoherde i Väster-Lövsta 1845. L.
var en utomordentligt produktiv
men föga självständig
vetenskaplig och skönlitterär
skriftställare. Han utgav 1839—40
tidskriften Eos och var bekant som en av
Almquists ivrigaste beundrare.
Lentice’11 (av lat. lens, lins,
och ce’llula, litet rum), se B a r k.
Lentikulä’r (lat. lent icula’ris,
av lens, lins), linsformig. I
geologin betecknas ss. L. lager 1.
andra bergartmassor, som äro
an-svällda i sitt mittparti och
hastigt förtunnas (”utkila”) utåt
gränserna.
Lenti’ni, antikens Leonti’noi,
stad i prov. Siracusa, Sicilien. L.
har fajanstillverkning, vin- och
oljehandel. 23,000 inv.
Le’nto, ital., långsamt.
Lenz. 1. J a c o b L., f. 1751,
d. 1792, tysk författare. L.,
vilken en tid räknade sig bland
Goethes närmaste vänner, är
genom sina patetiska, av Shakspere
påverkade skådespel en av de
mest typiska representanterna
för Sturm und Drang. Han blev7
1778 vansinnig och dog i stor
fattigdom i Moskva. — 2. Emil L.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
