Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Lister—Liszt
602
Lister, se Listerlandet.
Lister [li’sstø]. 1. J o s e p h L.,
f. 1827, d. 1912, baron, prof, i
kirurgi i Glasgow 1860, i Edinburgh
1869 och i London 1877, jämte
Semmelweiss antiseptikens (se d.
o.) grundläggare. — 2. Samuel
C u n 1 i f f e - L., se Ma s ham.
Listerby, socken i Blek. L,
jämte För kärla pastorat i Lunds
stift. 2,185 inv. — På den till L.
hörande Torkö anlades i slutet av
1400-t. ett franciskankloster.
Listerlandet, Lister. 1.
Halvö i s.v. Blekinge (se d. o. sp.
57, karta och text). — 2. L. 1.
Lista, den smala kustslätten pä
halvön mellan Lister- och
Lyng-dalsfjordarna, Vest-Agder fylke,
s. Norge.
Listers härad bildar Listers
härads domsaga, Blek. L,
och omfattar socknarna
Kyrk-hult, Jämshög, Mörrum,
Elle-holm, Gammalstorp, Ysane,
Mjäll-by och Sölvesborgs landskommun.
24,870 inv.
Listers och Bräkne kontrakt
i Lunds stift omfattar
pastoraten Karlshamn; Asarum och
Ringamålä; Hällaryd och Åryd;
Bräkne-Hoby och Öljehult;
Mörrum och Elleholm; Mjällby;
Joseph Lister.
Franz Liszt. Målning av Franz v.
Len-bach.
Gammalstorp och Ysane;
Jämshög; Kyrkhult samt Sölvesborgs
stads- och landsförsamlingar.
L’iste’sso (1. m e d e’ s i m o)
tempo, ital., samma tempo, som
i det föregående angivits.
Listverk, ett system av
olik-formade lister, hålkälar,
karni-ser, rundstavar o. d., använt inom
konsthantverk och arkitektur för
att betona det konstruktiva 1. i
rent dekorativt syfte.
Liszt [lisst]. 1. Franz L., f.
1811, d. 1886, ungersk pianist
och tonsättare. L., som redan 1823
väckte uppseende i Paris genom
sitt pianospel, blev sin tids mest
geniala pianist med en glänsande,
delvis under påverkan av
Paga-ninis prestationer utbildad
teknik och ett konstnärligt
föredrag, som i sin förfining rönt
intryck av Chopin. Efter 1848
bosatt som hovkapellmästare i
Wei-mar, ägnade sig L. mer och mer
åt komposition, samtidigt som
b an utövade en omfattande
lä-rarverksamhet och ivrigt
befrämjade uppförandet av modern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
