Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunnefågel - Lunnevad - Lunta - Luntertun - Luntlås - Luossavaara - Luossavaara-Kiirunavaara a. b. - Lupercalia - Lupin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Lunnevad—Lupin
892
Lunnefågel. Längd 30—35 cm.
fläckigt ägg i stenrös, jordhål
o. d. Stannfågel. Fridlyst.
Lunnevad, folkhögskola och
lantmannaskola i Sjögestads skn,
östergötl. 1., en av Sveriges äldsta
folkhögskolor, grundad 1868.
Lunta (av ty. Lunte, eg. trasa).
1. En med tändämne preparerad
snodd, som fordom användes för
att antända laddningen i
handeldvapen och kanoner. L.
tillverkades av biångarn, som kokats i
en lut av pottaska, osläckt kalk,
dyngvatten och salpeter. — 2.
Tjock och vanl. illa medfaren bok.
Luntertun, medeltida småstad
i Barkåkra skn, Skåne, n. om
Ängelholm, omtalad 1471—1516,
nu bondgård, i vars närhet
bygg-nadslämningar finnas.
Luntlås, se
Handeldvapen sp. 385.
Luossavaara [lo’åssavara] (fi.,
laxberget, av luossa, lax, och
vaara, berg), malmberg i
Jukkas-järvi skn, Norr b. 1., strax n. om
Kiruna. Ursprunglig höjd ö. h.
728 m. L. är i geologiskt
avseende analogt med Kiirunavaara,
men de fosforfattigare
malmkvaliteterna överväga.
Malmtillgången över den intill liggande
sjön Luossajärvis yta
skattas till 22,5 mill. ton. Vid
statens avtal med
Grängesbergs-bolaget 1907 överläts L. till
staten, men bolaget erhöll 1918 rätt
att på vissa villkor årligen t. o. m.
1930 uttaga 350,000 ton malm.
Luossavaara-Kiirunavaara a.
b., se Kiruna sp. 849 och
Trafik a. b.
Grängesberg-Oxelösund.
Luperca’lia, fornromersk fest
till ära för guden Lupe’rcus
(se Faunus). Firades med att
nakna ynglingar, lupe’rci, sprungo
runt omkring Palatinen, stadens
centrum, och slogo de mötande
med vidjor. L. var en
fruktbar-hetsrit.
Lupfn, baljväxter av släktet
Lupi’nus (fam. Legumüw’sae),
med fingrade blad och blommor i
upprätta klasar. Flertalet av de
c:a 100 arterna äro amerikanska.
Sedan gammalt har v i t L.,
Lupi-nus a/lbus, odlats i sydliga
länder, dels till foder, dels till
ned-plöjning för jordens gödsling
Lupin. Lupinus alopecuroides
(Syd-Amerikas Ander).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
