- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
1211-1212

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maratter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1211

Marcato—Marcion

1212

Marca’to, ital., betonat.

Marcel [-sä’11], É t i e n n e, d.
1358, fransk köpman,
borgmästare i Paris, var den främste
representanten för den franska
stän-derrörelsen 1356—58 (se
Frankrike sp. 505).

Marcellinus, se A mm i an u s
M a r c e 11 i n u s.

Marcello [-tjeTlå],
Bene-d e 11 o, f. 1686, d. 1739, italiensk
tonsättare, av samtiden särskilt
beundrad för sin tonsättning av
en omskrivning av Davids 50
första psalmer.

Marcellus, tillnamn i den
romerska släkten C 1 a u’ d i u s. 1.
M ar cu s C 1 au d i u s M., d.
208 f. Kr., kuvade galliska
stammar i n. Italien, kämpade sedan
mot Hannibal (se Puniska
krigen), erövrade 212
Syra-kusa, stupade i strid mot
kartagerna. — 2. M a r c u s C1 a u
-d i u s M., d. 23 f. Kr., systerson
till kejsar Augustus och av denne
utsedd till tronföljare. Efter M.
uppkallade Augustus en till
större delen bevarad teater i Rom.

Marce’Ilus, d. omkr. 374,
biskop i Ankyra (Galatien), ivrig
bekämpare av Origenes och
för-fäktare av Nicaeamötets
bekännelse, vilken han dock tolkade på
ett ålderdomligt, av kyrkliga
ortodoxin ss. kätterskt utdömt sätt.

Marcellus Empfricus, omkr.
400 e. Kr., författade en
medicinsk handbok, De medicame’ntis.

March [marg], slav. Morava,
Mährens huvudflod, vänsterbiflod
till Donau, bildar i nedre loppet
gräns mellan Österrike och
Tjecko-Slovakiet. 340 km.

Marcha’ntia, se L
ungmö s s a.

Marche. 1. La M. [lamar’sj],
förr provins i mell. Frankrike,
motsvarande dep. Creuse och en
del av Haute-Vienne. — 2. M.

[ma’rke], ital., sv. M a r k e r n a,
landskap i mell. ö. Italien,
omfattande prov. Ancona,
Ascoli-Piceno, Macerata, Pesaro e
Ur-bino. Det har uppstått genom
sammanslagning av flera
markgrevskap. 1,150,000 inv.

Marchle’wski, Paul, f. 1869,
polsk kemist, har utfört
betydelsefulla arbeten på växtkemins
område. M. har bl. a. visat, att
klorofyll och hemoglobin innehålla en
gemensam atomgrupp.

Ma’rcia [-tjia], ital., marsch.

Ma’rcia a’qua (lat. a’qua,
vattenledning), en av de största
romerska vattenledningarna, anlagd
144 f. Kr. av Quintus Marcius
Rex, utgick från Sabinerbergen.
Längd 91 km.

Ma’rcion, d. omkr. 165, kristen
gnostiker och sektstiftare från
Pontos, blev 139 medlem av
församlingen i Rom men uteslöts 144
ss. villolärare. Sannol. under
inverkan av Kerdon (se d. o.)
utformade M. en egen åskådning,
kännetecknad framför allt av en
skarp antites till G. T., vars
”rättfärdige” Skapare-gud M.
förklarade vara en annan än den
genom Jesus uppenbarade nådige
och kärleksfulle Fadern.
Utesluten ur kyrkan, begynte M.
organisera sina anhängare i egna
församlingar, för vilka han
sammanställde en egen kanon, ur vilken
han hade utmönstrat allt, som
han ansåg härröra från
judendomen. Denna kanon utgjordes
av Lukas evangelium och 10
Paulusbrev, på lämpligt sätt
beskurna, samt ett verk avM:s egen
hand, vilket uppvisade
motsägelserna mellan G. T. och N. T.
M:s församlingar synas spec. i
östern tämligen länge ha ägt
bestånd vid sidan av kyrkan (jfr
Paulicianer).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free