Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mareld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Margareta
1220
Drottning Margaretas profil. Detalj av
gravmonumentet i Roskilde, uppfört
1425 av Erik av Pommern.
Sverige, Danmark och Norge, f.
1353, d. 1412. M., som var
Valdemar Atterdags yngsta barn,
förmäldes 1363 med konung Håkan
Magnusson av Norge och Sverige.
1376 fick hon sin unge son Olof
vald till dansk konung trots det
mecklenburgska furstehusets
starka arvsanspråk. Ss.
förmyndare för Olof regerade M. i
Danmark och efter Håkans död 1380
även i Norge. Efter Olofs död
1387, valdes M. till dansk och
norsk riksförmyndare, tills ny
konung utsetts. På uppmaning
av de missnöjda svenska
stormännen angrep hon Sveriges
konung Albrekt, som
besegrades och tillfångatogs vid Äsle
1389. Hela Sverige föll nu i M:s
händer utom Stockholm, Gotland
och enstaka fästen, vilka
innehades av vitalianerna (se d. o.).
Genom den av Hansan förmedlade
freden på Lindholm 1395 frigavs
Albrekt och överlämnades
Stockholm (1398). Till konung hade M.
redan 1387 utsett Erik av
Pommern, vilken också blev vald i alla
tre länderna samt 1397 kröntes i
Kalmar. Därmed var
Kalmarunionen (se d. o.) befäst. Emellertid
gav M. först på äldre dagar Erik
del i styrelsen. Med Danmark som
huvudland sökte M. skapa en
stark konungamakt i de nordiska
rikena. Hon återställde den inre
och yttre freden i Norden och
motarbetade Hansans tryckande
ekonomiska övervälde. Hon sökte
kuva de mäktiga svenska
stormännens självsvåld och
genomdrev 1396 i Nyköping en
ingripande reduktion (se d. o.). I Sverige
och Norge insatte hon pålitliga
danska och tyskbördiga fogdar.
Ovisst är om hon medvetet
arbetat på upprättandet av en nordisk
enhetsstat. Genom sin kloka och
kraftfulla styrelse blev M. älskad
av sina folk. Då hon sökte
återställa det danska väldet i Slesvig.
utbröt 1410 krig med de
hol-steinska grevarna. Under en resa
till det omtvistade området avled
M. -—■ I Uppsala domkyrkas
klädkammare förvaras en praktfull
men starkt skadad
gyllenduks-klänning, som tillhört M., och som
utgör ett unikt exemplar av
denna tids kvinnodräkt; den
identifierades och konserverades 1907
av Agnes Branting.
Margareta, svenska
drottningar. 1. M. (Märta), d. 1341.
konung Birger Magnussons
gemål, dotter till Erik Klipping.
M. synes ha underblåst Birgers
misstro och hat mot sina bröder
och medverkat vid Nyköpings
gästabud. — 2. Margareta,
unionsdrottning, se sp. 1218 U. —■
3. M. L e i j o n h u f v u d, f. omkr.
1515, d. 1551. Gustav Vasas andra
gemål, dotter till Erik
Abra-hamsson Leijonhufvud.
Äktenskapet, ingånget 1536, var
synnerligen lyckligt. M. var en god
husmor och ägde en fin och ädel
karaktär. Vid många tvistigheter
trädde hon medlande emellan och
förstod att dämpa konungens
uppbrusande vrede.
Margareta, svensk
kronprinsessa, se M a r g a r e t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
