Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medien - Medieval ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Medieval—Mediotvist
1446
som provins i det persiska riket
och senare i Alexander den stores
världsrike. Efter Alexanders död
tillföll det seleukiderna men
erövrades ung. 150 f. Kr. av
parterna (se vid. Partien). Av
grekiska geografer indelades M. i
en sydlig del, Stor-Medien,
och en nordlig, A t r o p a t e’ n e,
vilken ofta under den romerska
tiden ensam bar namnet M.
Medieval (av lat. me’dium
ae’vum, medeltiden), eg.
medeltida. Se även Stil.
MedikaT (av lat. me’dicus,
läkare), som hör till medicinen.
Medikame’nt (lat.
medica-me’ntum), läkemedel (se d. o.).
— Adj.: medikament ö’ s.
Medikamentsförråd, mindre,
ofta tillfällig apoteksinrättning,
t. ex. å badorter o. d. M. behöva
ej hålla laboratorium och bli ej
föremål för ordinarie visitationer.
Jfr Apotek.
Medika’ster (av lat. me’dicus,
läkare), kvacksalvare.
Medikatio’n (av lat. medica’tio,
kryddande med läkemedel),
föreskrivande av läkemedel. •
Medikofi’len, förk. för m e d i
-c i n s k - f i 1 o s o f i s k
exa-m e n, 1907 avskaffad
preliminärexamen till medicine
kandidatexamen (se Kandidat).
Me’diko-lega’1 (av lat.
me’di-cus, läkare, och lega’lis laglig),
se Obduktion.
Me’dikus (lat. me’dicus), äldre
benämning på läkare.
Medin, Oskar, f. 1847, prof,
i pediatrik vid Karol. inst. 1884
—1912, till 1914 överläkare vid
Allmänna barnhusinrättningen,
Sthlm, till vars upprättande han
verksamt bidragit. M. var den
förste, som påvisade
barnförlamningens karaktär av
epidemisjukdom.
Medi na (arab. al-madi’na
an-nabi’, profetens stad; urspr. hette
staden Jatrib), stad i Hidjaz,
c:a 400 km. n. om Mecka,
vid Hidjazbanan, islams näst
Mecka heligaste stad, till vilken
Muhammed flydde undan
förföljelserna 622. Muhammed, hans
dotter och hans närmaste
efterföljare anses ligga begravna i M.
Gravmoskén, första gången
uppförd 707, en mönster byggnad för
senare moskéer, har en
rektangulär gård, omgiven av kolonnader
och smyckad av fem minareter. M.
har intill senaste tid varit
otillgänglig för icke-muhammedaner.
C:a 15,000 inv. — M., som i
politiskt avseende alltifrån kalifatets
tid delat samma öden som Mecka
(se d. o.), införlivades 1916 med
Hidjaz (se d. o.). Efter emiren
ibn-Sauds av Nedjd erövring av
Mecka 1924 (se Hidjaz sp.
734) ha dennes operationer 1925
fortsatts i riktning mot M.
MedinaT, se Sömnmedel.
Medi’net-Habu, egyptisk by på
v. Nilstranden, 4 km. från Luksor,
med berömda tempelruiner från
det forna Tebe. De äldsta av dessa
tillhöra ett under 18 :e dynastin
av Totmes III fullbordat tempel,
invid vilket ligger den s. k.
Ramses III:s paviljong, en egenartad
portliknande anläggning i två
våningar, smyckad med reliefer.
Från Ramses III:s tid härrör
även det stora Amontemplet, ett
av de bäst bevarade äldre
egyptiska templen.
Me’dio, ital., i mitten (av en
viss månad).
Medioker [-å’-] (av lat.
me-dio’cris), medelmåttig, av
medelmåttigt värde.
Mediola’num, se Milano.
Me’diotvi’st (av lat. me’dius,
mellerst, och eng. twist, tvinnat
garn), ett hårt snott s. k. mule-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
