Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Mexiko
8
Mexiko. Landskapsbild med vulkanen
Popocatepetl i bakgrunden.
förslavad arbetarklass,
underlägsen de importerade negerslavarna.
Även de spanska kolonisterna
skinnades av de giriga
ämbetsmännen och jesuiterna, och de
rika naturtillgångarna, särskilt
silvergruvorna, föröddes. M.
styrdes från 1535 av vicekonungen
över Nya Spanien, till vilken
provins även stora områden n. och
s. om nuv. M. räknades. Revolter
av indianer och även av kreoler
förekommo stundom, och
jäsningen stegrades, då moderlandet
försvagades under Napoleonkrigen.
1810 förklarade sig M. oavhängigt,
men först efter revolutionen i
Spanien 1820 fullbordades
frigörelsen 1822 (erkänd av
Spanien först 1836). Kort därpå lät
en upprorsledare, kreolen A.
Itürbide, utropa sig till kejsare
(Augustin I). Genom en ny
omstörtning 1823 infördes
republiken, som f. å. antog en
författning efter För. States mönster.
Det fria M. omfattade urspr. även
s.v. delen av nuv. För. Stat.
— Utvecklingen stördes även
under republiken av ideliga
revolutioner och inbördeskrig. Därvid
framträdde först motsättningen
mellan ”centralisterna”
(militä
ren och prästerskapet) och
”fede-ralisterna”, den oprivilegierade
vita befolkningen. Då 1836 en ny
centralistisk författning
genomfördes av A. Löpez de Santa
Anna (president och tidvis
diktator 1833—37, 1841—45,
1848, 1853—55), uppstod
flerstädes motstånd, särskilt i det
från För. Stat, befolkade Texas,
som gjorde sig oavhängigt för att
efter någon tvekan 1845 ansluta
sig till För. Stat. Därav följde ett
krig mellan M. och För. Stat.
(1846—48), varunder M. gjorde
stora landförluster. Sedan även
en mindre landremsa sålts till
För. Stat. 1853, fick M. sin nuv.
nordgräns. — Den följande tidens
partistrider rörde sig främst
om kyrkopolitiken. Indianen B.
J u å r e z sökte som
kultusminis-ter 1855 avskaffa härens och
kyrkans särskilda domsrätt, vilket
ledde till ett borgarkrig, varunder
de liberala vidgade sina krav till
hela statskyrkans avskaffande
(1857) samt uppsatte Juårez till
president. Han nedslog
småningom motståndet och blev allmänt
erkänd 1861. Ersättningskrav för
övergrepp mot utlänningar under
inbördeskriget ledde till
konflikter med England, Frankrike och
Spanien, vilka makter landsatte
trupper i M. I avsikt att göra M.
till en fransk lydstat lät
Napoleon III av Frankrike, som
understödde det klerikala partiet i M.,
besätta huvudstaden och 1864
genomdriva val av ärkehertig
Maximilian av Österrike till
kejsare. Men Juårez förde
alltjämt guerillakrig, och 1865
in-grepo För. Stat, och genomdrevo
de främmande truppernas
avlägsnande enl. Monroedoktrinen. För
kejsaren, som visat sig för liberal
för de klerikala, blev nu
ställningen ohållbar. 1867 blev han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
