Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko - Meybusch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Meybusch—Meyer
12
med. en unik samling aztekiska
föremål. Från tiden för den
spanska kolonisationen kvarstå flera
förnäma adelspalats. Universitet,
grundlagt 1551. Industrin
omfattar bl. a. tillverkning av textilier,
möbler, glas och cigarrer samt
guldsmide. M. är centrum för
landets järnvägsnät. — M. ligger på
platsen för aztekernas gamla
huvudstad Tenochtitlan,
enl. traditionen grundlagd 1325,
förstörd 1521 av Cortez (se d. o.).
Staden låg då på holmar i
Tex-cocosjön, vilken på grund av
sänkning ej längre berör stadsområdet.
Meybusch [ma’jbosj], Anton,
d. 1702, tyskfödd mynt- och
me-daljgravör, urspr. guldsmed, 1674
kungl. medaljgravör i Sthlm.
Intriger till förmån för Karlsteen
(se d. o.) nödgade M. att lämna
Sverige. Från 1684 var han
kungl. medaljgravör i Paris, där
han utvecklade sin konst från
petig ciselörstil till pompös, bred
medalj skulptur (se ill. till
Medaljer sp. 1401), från 1690 i
Köpenhamn.
Meyer [mä’jer]. 1. Gerhard
M., f. 1704, d. 1784, adlad 1775,
tillhörde en tysk styck- och
klock-g jutar släkt, som inflyttade i
Sverige med G e r d t M., vilken
1641 blev kungl. styckgjutare. M.,
som 1728 övertog gjuteriet,
införde en mängd tekniska
förbättringar och göt liksom hans
förfäder kanoner och kyrkklockor
men även konstverk, bl. a. flera av
Bouchardons arbeten och Gustav
II Adolfs ryttarstaty av
L’Arche-vèque. — 2. Ernst M., f. 1847,
d. 1925, ämbetsman, affärsman,
tillhörde som moderat och
frihan-delsvänlig center man A. K. 1882
—85, majriksdagen 1887 samt
1897—1905. Han var
finansminister i Boströms andra och
Eam-stedts ministär 1902—05, varvid
han bl. a. genomförde
punschskatten. Generalkonsul i Köpenhamn
1905, i Helsingfors 1906—07. — 3.
Otto M., f. 1852, konstgjutare
och ciselör, innehade 1873—1919
Otto Meyers konst-, metall- och
zinkgjuteri i Sthlm, som bl. a.
utfört gjutningen av ett stort antal
offentliga monument.
Meyer [mäjä’r], Paul, f.
1840, d. 1917, fransk språkman,
prof, vid Collège de France 1876
—1906, direktör för École des
Chartes 1882—1916, utgav med
utmärkta kommentarer en mängd
provensalska och fornfranska
texter och jämte G. Paris från 1872
tidskriften Romania.
Meyer [ma’jer]. 1. Joseph M.,
f. 1796, d. 1856, tysk
bokförläggare, grundade 1826 en ännu i
familjens ägo befintlig
förlagsbok-handel, som bl. a. utgav det stora
illustrerade arbetet Universum
(46 bd, 1833—63) och ett
konversationslexikon i 52 bd (1840—
55). Under ledning av M:s son,
Hermann Julius M. (f.
1826, d. 1909) nådde förlaget stort
uppsving och startade bl. a. ett
Keues Konversationslexikon (15
bd, 1857—60; många senare
uppl. i olika bandantal). — 2.
Conrad Ferdinand M., f.
1825, d. 1898, schweizisk
författare. M. utgav under intryck av
1870 års krigshändelser den
monumentala episka dikten Huttens
letzte Tage (1871), på vilken
följde bl. a. novellerna Jürg
Je-natsch (1876; sv. övers. 1910)
med motiv från Trettioåriga
kriget, Gustav Adolfs Page (1882;
sv. övers. 1889) samt
renässansnovellen Die Versuchung des
Pescara (1887; Pescaras frestelse,
1924). M:s strängt komponerade
berättelser, vilka först efter hans
död blivit uppskattade till sitt
fulla värde, söka med förkärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
