Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Millais
62
ning sp. 921). — 2. John
S tu a r t M., f. 1806, d. 1873, den
föreg:s son, 1822—58 tjänsteman
i Ostindiska kompaniet, 1865—6S
led. av underhuset. M. var tidigt
utvecklad och infördes redan som
barn av sin fader i skilda
vetenskaper. Han fångades i början av
1820-t. av Benthams filosofiska
åskådning, och hans
huvudintresse blev, som han långt senare
hävdade i arbetet On
utilitaria-nism (1861; Utilitarism, 1885),
att bereda ”största möjliga lycka
åt största möjliga antal individer”
(se Utilitarism). Ss.
samhällspolitiker kom han vid
tillämpningen av denna
grunduppfattning att företräda en utpräglad
liberalism. Bl. a. förde han varmt
kvinnoemancipationens talan
(The subjection of women, 1869;
Kvinnans underordnade ställning,
s. å.). Hans nationalekonomi
(främst framställd i det klassiskt
vordna Principles of political
eco-nomy, 2 bd, 1848, talrika uppl.)
är teoretiskt föga originell men
märklig genom sin starkt sociala
betoning. M. krävde sålunda
begränsning av det ekonomiska
livets frihet i vissa fall (t. ex.
offentlig drift 1. kontroll av
kommunikationsverk o. d.;
fabrikslagstiftning till
minderårigas skydd). Barnalstringens
begränsning efter
försörjningsmöjligheterna hävdade han som
moralisk plikt. M:s
samhälls-politiska utilitarism, som starkt
betonade, att lyckan blir djupare,
i samma mån den blir mera
människovärdig och ideell, utövade
ett djupgående inflytande bl. a.
på de för det svenska ”åttiotalet”
karaktäristiska
reformsträvandena. Ss. filosof fullföljde M. sin
faders empiriska kunskapslära
och framhöll, att all kunskap är
en induktion (se d. o.) ur erfa-
John Stuart Mill.
renheten. Om än
överensstämmelsen mellan vissa upprepade
intrycks- och idéförbindelser är
grundvalen för alla generella
satser, ss. naturlagarna,
garanterar den dock icke enbart
sanningen av en sådan sats, enär
erfarenheten aldrig blir
fullständig. M. angav för verifiering av
hypoteser fyra olika induktiva
metoder (differens-,
överensstämmelse-, variations- och
restmeto-derna) men betonade tillika, att
förutsättningen för tillämpningen
av dessa fyra metoder 1. regler är
tron på den likformighet i
naturförloppet, vilken formulerats i
orsakslagen. Även denna skall
dock liksom de matematiska och
logiska axiomerna enl. M. i sista
hand vara ett erfarenhetsrön. —
Bland M:s arbeten märkas i
övrigt A system of logic (2 bd,
1843) och Autobwgraphy (1873;
Mitt liv, 1925).
Millais [miTlejå], sir John
E ver et t, f. 1829, d. 1896,
engelsk målare. Urspr. en av
pre-rafaeliterna (se d. o.), övergick
han omkr. 1860 till att i en av
Velasquez påverkad stil måla
genrebilder samt porträtt av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
