Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkkylare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Mjölkkylare—Mjölkkörtlar
13S
rens och i hanteringen sysselsatt
personals hälsotillstånd, av
lokalernas beskaffenhet och sättet för
mjölkens behandling. Mjölken
un-dersökes därefter på särskilt
mjölklaboratorium. Mängden
smuts bedömes numera vanl.
genom uppskattning av den vid
filtrering av en viss mängd mjölk
genom bomull erhållna
missfärg-ningen av denna. Fetthalten
bestämmes medelst mjölkprovare
(se d. o.). Graden av sur jäsning
(se Mjölk) spelar vid M. stor
roll och bestämmes genom
titre-ring med alkali 1. för praktiskt
bruk genom tillsättning till
mjölken av lika del 68-volymprocentig
sprit (vid för hög sur hetsgrad
uppstår fällning). Mjölkens
bak-teriehalt bestämmes genom
räkning under mikroskop, ev. efter
odling av bakterierna, 1. efter den
hastighet, varmed mjölken
avfärgar metylenblått. ökning av
leukocyter (vid
juverinflammation) uppskattas genom
centri-fugering. Tuberkelbaciller i
mjölken påvisas i preparat genom
färgning men säkrast genom
ymp-ning av marsvin med mjölken,
hos vilka, om tuberkelbaciller
finnas, tuberkulösa förändringar
uppstå.
Mjölkkylare, apparat, varmed
mjölk avkyles för hämmande av
förefintliga bakteriers utveckling.
I M. rinner mjölken vanl. över en
veckad plåtyta 1. över rör, vilka
avkylas genom i M:s inre
fram-strömmande iskylt vatten.
Mjölkkörtlar, för däggdjuren
karaktäristiska organ (jfr
Hudkörtlar sp. 968), vilka
producera näring åt ungarna under
tiden närmast efter födelsen (jfr
Mjölk). Hos kloakdjur ligga
ett stort antal M. inom ett utbrett
körtelfält. Mjölken
utpressas genom glatta muskler i körtel-
Mjölkkylare.
väggarna och rinner ut längs
håren, där den uppslickas av
ungarna. Hos övriga däggdjur
mynna M. i spenar. Dessa
bildas antingen genom att hela
körtelfältet växer papillformigt
utåt, ss. hos flertalet pungdjur,
hos halvapor, apor och människa
m. fl., 1. genom att den
körtelfältet omgivande vävnaden höjer sig
upp och bildar själva spenen, ss.
hos idisslare m. fl. Antalet spenar
liksom dessas läge varierar. Vanl.
överensstämmer antalet med det
största antal ungar, som kunna
bildas i en kull. M. bestå dels av
förgrenade utförsgångar, dels av
mjölkavsöndrande, blåsformiga
ändstycken. — Hos människan
utvecklas två M. De bestå hos
flickor och män huvudsaki. av
utförsgångar, hos de förra
inbäddade i fett, som vid tiden för
könsmognaden ökas i mängd och
orsakar bröstens rundning. Vid
havandeskap avsöndras från
ägget ämnen (jfr Inre
sekretion), som övergå i moderns
blod och påverka körtelanlagen,
så att de tillväxa kraftigt och
utveckla de mjölkproducerande
ändstyckena. Mjölkavsöndringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
