Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morelia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Morelia—Mores
242
T. v. Kullarna vid Meudon. Målning av Louis Gabriel Moreau. — T. h. Synen.
Målning av Gustave Moreau.
bl. a. genomdriva en serie
reformer i Kongostaten (se Kongo
sp. 1089). Han bildade 1914 Union
of democratic control, med
uppgift att främja en kontinuerlig
kritik av krigspolitiken och att
förhindra nationalistiska
fredsvillkor. M. var från 1922
arbetarrepresentant i underhuset. M.
utgav bl. a. King Leopold’s rule in
Africa (1904), Morocco in
diplo-macy (1912) samt The black
man’s burden (1920).
More’lia, huvudstad i staten
Michoacån, Mexiko. Bomulls- och
tobaksindustri. 40,000 inv.
More’ller, se P r u n u s.
Morelli, Giovanni, f. 1816,
d. 1891, italiensk konsthistoriker,
införde i sina under pseud. Ivan
L e r m o 1 i e f f utgivna studier
över italienskt måleri den
stilkritiska metoden (jfr
Konsthistoria sp. 1129).
More’los, stat i mell. Mexiko.
5,000 kvkm. 105,000 inv.
Höglandsområde med fruktbara dalar,
där sockerrör, majs och kaffe
odlas. Huvudstad Cuernavaca.
Morén, John, f. 1854,
musiker, sedan 1892 klockare och
kantor i Hedvig Eleonora förs, i
Sthlm. M., som varit livligt
verksam för kyrkosångens höjande,
har utgivit jämte R. Norén Valda
koraler i gammalrytmisk form
(1891—94) samt jämte U. L.
Ullman på offentligt uppdrag
Förslag till Missale, Vesperale och
Hymnarium för svenska kyrkan
(1914). I en 1922 tryckt Svensk
koralbok har M. i motsättning till
den s. k. 1921 års koralbok hävdat
en egen uppfattning om
försam-lingssångens gestaltning. M. har
även framträtt ss.
kyrkomusika-lisk tonsättare.
More’ndo, ital., döende. — Mus.
Sakta förklingande av en ton.
Morer, m o h r e r, eg.
benämning på de från forntidens m a u
-r e r (se d. o.) härstammande
berberstammarna i n. Afrika. Då
de araber, som från Marocko
inträngde i Spanien, sannol. voro
starkt uppblandade med
berber-element, kom M. även att
beteckna de spanska araberna (se
K a 1 i f a t och Spanien).
Slutligen har ordet, i anslutning till
det italienska moro, svart, även
använts om brunfärgade 1. svarta
raser i Afrika, särskilt om dessa
antagit islam.
Moreri’, Louis, f. 1643, d.
1680, fransk lärd. Se En cy kl
o-p e d i sp. 1003.
Mo’res (lat., plur. av mos,
sed), goda seder. Lära någon
M., läxa upp någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
