Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosquitokusten - Mosquitos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Mosquitos—Mosse
282
ö. Nicaragua. M. är uppkallad
efter mosquitofolket,
mörkhyade indianer, som i äldre
tid voro fruktade sjörövare.
Mosquitos, se M o s k i t e r.
Moss, stad i östfold fylke, s.ö.
Norge, vid Oslofjorden (vid
Mosseälvens utlopp i
Mossesundet). Sågverk,
trämasse-fabrik m. m. 9,000 inv. — M.
näm-nes som handelsplats (ladested)
redan på 1560-t. En stor roll i
stadens utveckling har det nu
nedlagda Moss järnbruk spelat. I
dess huvudbyggnad slöts
konventionen i M. 1814 (se
Svensknorska unionen).
Mossa, se Mossor.
Mossamedes [-some’desj],
hamnstad i s. Port. Väst-Afrika;
järnväg inåt landet. 5,000 inv.
Mossdjur, Bryozo’a 1.
Ecto-pro’cta, en klass av Tentacula’ta.
M. äro små, polyplika, i regel
fastsittande vattendjur, som
bilda trädlikt förgrenade 1.
moss-lika kolonier. Munnen omges av
tentakler, som kunna utsträckas
ur det djuren omgivande kalk- 1.
geléar tade höljet. Polymorfa
kolonier med djur, ombildade till
och fungerande som gripklor,
tentakellika borst 1. förvaringsrum
för befruktade ägg förekomma.
Hermafroditer. Könlös
fortplantning genom knoppning är vanlig,
likaså hos sötvattensarter
fortplantning med statobla’ster:
övervintrande, i kroppshålan
bildade ”inre knoppar”. — Fossila
M. äro kända fr. o. m. undersilur.
Mosse, torvmosse,
geologisk bildning, huvudsaki.
uppbyggd av
sönderdelningsproduk-ter av den döda vegetationen på
den plats, där M. uppstått. M.
kunna uppkomma genom
igenväx-ning av grunda sjöar, bildas på
primärt vattensjukt underlag 1.
uppstå genom försumpning av
Längdsnitt av mossdjur. a analöppning;
h hjärna; kh kroppshåla; kv kroppsvägg;
m munöppning; s statoblast; ta tarm;
te tentakel; ä ändtarm.
urspr. torr, ofta skogbärande
mark. På bottnen av en sjö, som
börjat växa igen, bildas
grönskiftande gyttjor med inneslutna
växtrester, därovan dyarter av
brun färgton. Med fortgående
uppgrundning bildas ovan
dylagren torv, som huvudsaki. utgöres
av hopfiltade rötter, jordstammar
etc. av växter, som från stranden
ryckt ut mot sjöns centrala delar
(vass-, fräken-, ag- och starr torv
etc.). M:s yta blir snart så torr,
att träd kunna vandra ut i den
kärrartade terrängen, vanl. först
al, därefter björk; senare täckes
M. av tallskog. Jämte tallen
inkomma en mängd ris samt
vitmossor (se d. o.), vilka senare
kunna uppsuga betydande
kvantiteter vatten. De försvåra
därför syretillträdet till tallarnas
rotsystem, varigenom
dvärgvuxna, krokiga martallar uppkomma.
Till sist få vitmossorna helt
övertaget och bilda ren
vitmöss-t o r v, vilken breder ut sig över de
äldre delarna som en mäktig,
plankonvex lins. En dylik M.
benämnes högmosse i motsats
till de mer 1. mindre plana,
kärrartade lågmossarna. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
