Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhammedansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Muhammedansk konst
328
Arkad i Alcåzar, Sevilla.
jämte delar av Mesopotamien
utgjorde det område, där M. nådde
sin första blomstring. Från
Omaj-jadkalifernas tid (632—750)
härstammar den stora Klippmoskén
i Jerusalem (se ill. till d. o. sp.
119). Al-Aksamoskén i samma
stad utgör en ombyggnad av en
kristen kyrka från Justinianus’
tid. Detsamma är förhållandet
med omajjadernas moské i
Damaskus (se ill. till d. o.). En av de
märkligaste tidiga moskéerna är
Amrumoskén i Fostat vid Kairo
med väldiga pelarhallar, som
gruppera sig kring en rund gård. En
god föreställning om den
världsliga byggnadskonsten vid
motsvarande tid skänker den stora fasad
till ett palats i Msjatta (se ill.
till d. o.), vilken överförts till
Kaiser-Friedrich-Museum i
Berlin. I Syrien, ej långt från
Msjatta, har man upptäckt
resterna av ett sommarslott, Kuseir
Amra, med takmålningar. — När
omajjaderna störtats (750) och
efterträtts av abbasiderna,
börja
de ett starkt persiskt inflytande
göra sig gällande i Mesopotamien
och Syrien. Starkast märker man
detta i den nyligen utforskade
ruinstaden Samarra (se d. o.),
byggd på 800-t. Av stor betydelse
för konstslöjden äro de
keramikfynd, som gjorts i Samarra och
kompletteras av fynd i Rakka och
på andra platser. Omkr. 1000-t.
började man i allt större
utsträckning ersätta den äldre oglaserade
keramiken med en glaserad, som
snart bragtes till konstnärlig
fulländning. Rika färger
användes, särskilt blått och grönt,
dessutom lärde man sig lystrera
fajansen, så att den fick en
vacker guldglans. Mönstren äro
ibland ytterligt enkla, ibland
bestå de dock av växter, djur och
människor. Som beklädnad av
golv och väggar fick fajansen
snart vidsträckt användning i
arkitekturen (se ill. till Fajans
sp. 1370). Även en högst
betydande metallkonst utvecklades,
särskilt under 1100- och 1200-t.
Huvudort för denna konst var
Mosul. Redan på 1000-t. uppstod
främst i Bagdad en märklig
bokkonst, som byggde dels på
kinesiska, dels på bysantinska
förebilder. — Mycket av den bästa M.
finns bevarat i Egypten, särskilt
i Kairo, som äger flera betydande
moskéer; äldst är den berömda
ibn-Tulunmoskén, uppförd redan
på 800-t. Yppigare och
praktfullare äro moskéerna från
fatimi-dernas tid, t. ex.
al-Hakim-moskén, varav dock blott ruiner
återstå. God hjälp hade denna
byggnadskonst i den utmärkta
keramiktillverkning, som bedrevs
vid Fostat utanför Kairo. Efter
1400-t. får M. i Egypten en
mindre monumental, mera sirlig och
dekorativ prägel, som kommer
fram t. ex. i de allt slankare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
