Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Municipium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Munkgam—Munsjukdomar
352
Munkgam 1. grå gam,
Vu’l-tur mo’nachus, en art G a m f å g
-lar med mörkt gråbrun
fjäderdräkt, naken, ljust blygrå hals,
huvudsaki. blå näbb och röda ben.
Hanens längd c:a 1,1 m., honan
något större. S. Europa, n.
Afrika, Asien. Lever av as, även
levande djur. Boet bygges i träd.
Munkholmen, se T r o n d
-h j e m.
Munkhätta, se A c o n i t u m.
Munklatin, se Kökslatin.
Munklikör, se B e n e
dik-t i n 1 i kö r.
Munkmössa, se A rum.
Munkorgslagen, benämning å
en 1889 i 10 kap. 14 §
strafflagen införd, sedermera (1906)
skärpt straffbestämmelse för
försök att i tal 1. skrift förleda till
ohörsamhet mot lag 1. laga
myndighet.
Munksjö, pappersbruk (anlagt
1862), sulfit- och pappfabrik i
Jönköping. Äges jämte Stödstorps
sulfatfabrik i Byarums skn,
Jön-köp. 1., Granfors träsliperi samt
Lindefors träsliperi och
pappfabrik, båda i Svennarums skn,
Jönköp. L, samt Ebbes bruk i
Huskvarna och Igelbäckens
masugn av Munksjö a. b., grundat
1890.
Munkskrift, äldre namn på
gotisk skrift (se Skrift).
Munksund, ångsåg i Piteå
landsförs., Norrb. 1. Äg. a. b.
Yt-terstfors-Munksund.
Munktell. L Johan
Fredrik Muncktell, f. 1764, d.
1848, kyrkoherde i Sevalla 1815,
i Irsta 1820, författare av
Wes-terds stifts herdaminne (3 dir,
1843—46). — 2. Johan
Teo-f r o n M., f. 1805, d. 1887, den
föreg:s son, mekaniker,
industrimän, grundade i början av
1830-t. Munktells mek. verkstad i
Eskilstuna. — 3. Henrik M., f.
1841, d. 1906, industriman, 1872
—87 ingenjör vid Falu
kopparverk, där M. bl. a.
utexperimen-terade en extraktionsprocess för
utvinnande av guldhalten i
kopparmalmen. 1887 övertog M.
skötseln av Grycksbo egendom, vars
pappersbruk han utvecklade till
ett av landets förnämsta.
Munktells mek. verkstad,
Eskilstuna, tillverkar tröskverk,
lokomobiler, ång- och
motorvältar, motorer, arbetsmaskiner
m. m. I M. har uppgått E. V.
Beronius Mek. Verkstads a. b.,
Eskilstuna. Äg. Munktells
verkstads nya a. b., grundat 1923. Se
Lokomotiv sp. 717.
Munktorp. 1. Socken i
Väst-manl. L, pastorat i Västerås stift.
2,825 inv. — Kyrkan är en av de
äldsta och märkligaste i
Västmanland. Dess äldsta delar,
förhallen och västtornet, urspr.
långhus, resp, östtorn, uppfördes
omkr. 1100, nuv. långhuset och
koret på 1200-t. Omkr. 1500
ombyggdes kyrkan till treskeppig.
Jfr David (den helige). — 2.
Kontrakt i Västerås stift,
omfattar pastoraten Munktorp; Svedvi;
Ramnäs; Sura; Kolbäck och
Säby; Rytterne; Berg; Lillhärad.
Munlack, oblatstycken, som
förr användes till försegling av
brev.
Munlag, detsamma som bettet
(se Betsel).
Munläsa L m u n h ä f t a,
fastlåsande av underkäken med helt 1.
i det närmaste sluten mun. M.
uppstår genom inflammatorisk
retning på underkäkens muskler
(ss. vid inflammationer i
underkäken), efter lokal bedövning, vid
kramp (se T e t a n u s), vid
sjukdomar i underkäkslederna 1.
luxa-tion av desamma bakåt.
Munsjukdomar, se
Hals-f 1 u s s, Stomat i t, Torsk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
