Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Müller - 14. Johannes Müller - 15. Jörgen Peter Müller - 16. Hermann Müller - v. Müller, Johannes - Müller-Breslau, Heinrich - v. Müllern, Gustav Henrik - Müllerska gången - Mylonit - Mylonius - Mymy - v. Münch-Bellinghausen, Eligius - München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415 v. Müller—München 416
centrala tanke. Det nya livet
möter oss klarast förverkligat i Jesu
person, vars ord. det därför gäller
att göra verkligt levande för vår
tid. Urspr. på Schloss Mainberg
i Unter-Franken, numera på
Schloss Elmau i Ober-Bayern ha
årligen skaror av sökande
samlats, för vilka M. varit en väckare
och själavårdare. Bland hans
skrifter märkas Die Reden Jesu
(3 dir, 1909—18; Vad Jesus talat,
tolkat för vår tid, 2 dir, 1914—
16) och Die Bergpredigt (1906;
Bergspredikan, tolkad för vår
tid, 1922). — 15. Jörgen
Peter M., f. 1866, dansk gymnast,
mest bekant för sin skrift Mit
System (1904), översatt till ett
tiotal främmande språk, i vilken
propaganda göres för ett
gymnastiksystem, kombinerat med kalla
bad, luftbad och frotteringar. M.
innehar sedan 1912
gymnastik-institut i London och kallar sig
nu Muller. — 16. H e r m a n n
M., f. 1876, tysk
socialdemokratisk politiker, urspr. köpman,
1906 led. av tyska
socialdemokratiska partistyrelsen. 1916—18
och sedan 1920 led. av tyska
riksdagen och 1919—20 av
nationalförsamlingen. Ss. utrikesminister
juni 1919—juni 1920
undertecknade han Versaillesfreden. Mars
—juni 1920 var han tillika
rikskansler.
v. MüTler, Johannes, f.
1752, d. 1809, schweizisk
historieskrivare, en av de främsta
målsmännen för den djupare syn på
medeltiden, som med romantiken
slog igenom i början av 1800-t.
Müller-Breslau [-brä’slao],
Heinrich, f. 1851, prof, vid
tekniska högskolan i Berlin,
särskilt känd för sitt banbrytande
arbete på grafostatikens område.
Allmänt kända bland hans arbeten
äro Die graphische Statik der
Bankonstruktionen och Die
neue-ren Methoden der Festigkeitlehre.
N. Müllern, Gustav
Henrik, f. 1664, d. 1719, frih. 1710,
kansliämbetsman, medföljde Karl
XII i fält och skötte, särskilt
under vistelsen i Turkiet, de
utrikespolitiska ärendena.
Müllerska gången, se
Könsorgan sp. 73.
Mylonft (av grek. my’los,
kvarn), bergart, som genom rent
mekaniska processer, krossning
av de ingående kornen (kataklas),
fått sin strukturella utbildning
förändrad, utan att samtidigt
någon kraftigare
omkristallisa-tion ägt rum.
Mylo’nius, se Biörenklou.
Mymy {yy.), förk. för
milli-mikron (jfr My).
v. Münch-Bellinghausen
[mynng bä’llinghaosen],
Eli-g i u s, f. 1806, d. 1871, frih.,
tyskösterrikisk författare, skrev under
pseud. Friedrich Halm det
på sin tid populära versdramat
Der Fecliter von Ravenna (1857;
Fäktaren från Ravenna, uppf. i
Sthlm 1862).
Mü’nchen [-£en], huvudstad i
rep. Bayern, Tyskland, på ömse
sidor om floden Isar. 520 m. ö. h.
680,000 inv. — M:s kärna utgöres
av den på v. stranden av Isar
belägna, gamla staden, vars centrum
är Marienplatz med det väldiga
1874—1908 i gotisk stil uppförda
nya rådhuset. Bland medeltida
byggnader märkas främst
Frauen-kirche, M:s huvudkyrka, en
mäktig sengotisk tegelbyggnad,
uppförd 1468—88, med sina
karaktäristiska lökformade tornhuvar,
gamla rådhuset, en sengotisk, i
nyare tid restaurerad byggnad,
samt det äldsta slottet, Alter Hof,
anlagt 1253, senare flera gånger
ombyggt. Den främsta
renässansbyggnaden är Michaelskirche,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
