- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VIII. Meusnier-Park /
427-428

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mynt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

Mynt

428

övre raden fr. v. Olof Skötkonungs Sigtunamynt. (At- och frånsida.) — Albrekt
av Mecklenburgs örtug. — Halvörtug (1480). — öre (1532). — Nedre raden fr. v. 4
mark (1683). — 1 riksdaler 1. 3 daler silvermynt (1775). — 1 skilling banko (1849).

i olika länder buro resp, härskares
bild. Under medeltiden, då
huvudsaki. silvermynt präglades,
bibe-höllos de romerska
myntbeteckningarna solidus och denar, men
som myntvikter (se d. o.)
användes den klassiska libran och den
germanska marken. Rätten att
slå mynt tillkom urspr. endast
konungarna (myntregale),
men länsväsendets uppkomst och
statsmaktens decentralisation
medförde, att andliga och
världsliga låntagare samt städer fingo
mynträtt. De äldsta medeltida M.
visa, att konsten att prägla M.
gått starkt tillbaka sedan
antiken, från vars M. de skilja sig
genom sin tunnhet och ringa vikt.
Bland äldre medeltida mynttyper
märkas brakteaterna (se d. o.).
På 1200-t. började större
silvermynt präglas. Bland dessa märkas
de engelska sterling och groat
(eg. ”tjockt mynt”, motsvarande
ty. groschen). Den engelska
no-beln blev förebild för guldmynten
i flera nordeuropeiska stater och
för den franska écun (sp. escudo).

Den först på Sicilien och i
Venedig präglade dukat en (se d. o.)
fick efterföljare såväl i guld (dels
den i Florens vid slutet av 1200-t.
präglade florinen, dels de tyska
gulden, gyllen 1. goldgulden från
mitten av 1300-t.) som i silver.
1484 började nämligen hertig
Sigismund av Tyrolen prägla
silvermynt av samma värde, vilka
han kallade goldengroschen.
Denna prägling tog fart 1519,
sedan rika silvergruvor upptäckts
vid Joachimsthal i Böhmen;
det här framställda M.,
joachims-thaler, senare endast thaler, är
förebilden för den svenska dalern
och amerikanska dollarn. Thaler
var tyskt huvudmynt, ända tills
mark 1871 infördes. Det gamla
franska silvermyntet livre
tour-nois, präglat i Tours i olika
storlekar, av vilka den största var
fransk myntenhet till införandet
(1795) av franc, fick en engelsk
motsvarighet i pound. I äldre tid
var silvret värdemätare i Europa,
medan guldmynten huvudsaki.
användes för internationella betal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/8/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free