Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mynt - Mynta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Mynta
436
Myntning. Träsnitt hos Olaus Magni.
t i o n e n (se d. o.). — Efter 1873
ha tre gånger utgivits särskilda
minnes- 1.
jubileums-m y n t (i silver å 2 kr.), nämligen
vid Oskar II :s regeringsjubileum
1897, densammes guldbröllop 1907
och till 400-årsminnet av Gustav
Vasas befrielseverk 1921. —
Tillverkning. De äldsta M.
tillverkades så, att ett stycke av
myntmetallen medelst hammare och
graverad stämpel försågs med ett
märke, som angav metallstyckets
vikt. Senare tillverkades tvåsidigt
präglade M. genom att ett platt,
någorlunda cirkulärt myntämne
vid präglingen upplades på en
graverad stämpel. Denna metod
användes länge, i Sverige till
ornkr. 1626, då utvalsning av den
till tenar gjutna myntmetallen
infördes. Sedan tenen utvalsats
ung. till önskad tjocklek,
fördes metallbandet mellan ett par
valsar, på vilka prägeln var
ingraverad. Därvid hände lätt, att de
båda präglingarna ej fullt
passade mot varandra. Vid nutida
mynttillverkning göres först
beräkning av legeringen, och de i
denna ingående metallerna
sammansmältas och gjutas till tenar.
Dessa utvalsas till band, ur vilka
runda stycken, myntplatta r,
utstansas. Myntplattarna
uppstu-kas i kanten, glödgas för
borttagande av den hårdhet, som
upp
kommit vid bearbetningen,
våt-behandlas för erhållande av den
avsedda ytfärgen och präglas i
särskilda präglingsmaskiner (se
Prägling), varefter M.
granskas och förpackas. — De
flesta stater ha egna myntverk,
där det för landet gällande M.
och skiljemyntet tillverkas.
Chefskapet över detta verk utövar en
myntdirektör 1. myntmästare,
som vanl. har sitt
myntmästar-märke i M:s prägel. I denna
ingår ock ett märke för själva
myntverket, för Sverige S: t Eriks
huvud. För huvudmyntets
ut-myntning i 20- och 10-kronor äger
envar rättighet att inlämna guld
(vissa restriktioner om guldets
beskaffenhet och mängd finnas),
varvid i ersättning skall lämnas
^4 % av värdet i fråga om
20-kronor och % % i fråga om
10-kronor. 5-kronor i guld får endast
Riksbanken låta utmynta, och
skiljemynt statsverket ensamt.
Mynta, arter av släktet
Me’ntha (fam. Labia’tae). M. äro
örter med rödaktiga 1. gredelina
blommor i krans- 1. axlika
blomställningar. Blomkronan är
4-flikig. Flera arter och hybrider
växa vilda i Sverige, spec. på
fuktig mark, t. ex. åkermynt a,
Mentha arve’nsis. Alla M.
innehålla eterisk olja av starkt
aromatisk lukt; flera arter odlas
därför som kryddväxter. Av
pepparmynt a, Mentha
piperi’ta (eg. en i odling uppkommen
hybrid), äro bladen officinella.
Ur örtståndet destilleras
pep-p a r m y n t o 1 j a, använd i
antiseptiska munvatten, likörer,
soc-kerpastiljer, i medicinen som
smakförbättrande och
väderdrivande medel. Oljan produceras i
Amerika, England m. fl. länder (i
Japan av en annan myntaart).
Den består till stor del av men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
