Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Månstad—Mårten
494
— 3. I v a r M. (i T r ä ä, Malmöh.
L), f. 1845, d. 1911, lantbrukare,
1902—09 domänintendent i
Kris-tianst. 1., politiker, var led. av
A. K. 1873—79 och 1885—1903.
M. fick med tiden en framskjuten
ställning inom Lantmannapartiet.
Han verkade främst som målsman
för protektionismen och för
proportionella val. — 4. Filip M.,
f. 1864, dekorationsmålare, har
utfört ornamentala målningar i
Stockholms rådhus (bl. a.
vigselrummet) och stadshus (bl. a.
rådssalen), ett flertal kyrkor
m. m. och inom sitt område
verkat konstnärligt och tekniskt
-förnyande. — 5. Fabian M., f.
1872, socialdemokratisk politiker,
författare. Led. av A. K. sedan
1912 (1917—23 vänstersocialist),
har han gjort sig bemärkt som
frispråkig talare. Han har varit
led. av bl. a.
försvarsrevisio-nen, tull- och trakt atkommittén
och psalmbokskommittén. Han
har utgivit romanerna
Rättfärdig gör elsen genom tron (1916)
och Sancte Eriks gård (2 bd, 1922
—23).
Månstad, socken i Älvsb. 1.,
jämte Länghem, Dannike och
S. Åsarp pastorat i Göteborgs
stift. 660 inv.
Månsten, se Fältspat.
Månviol, se L u n a r i a.
Månår, eg. 12 (synodiska)
månader, d. v. s. 354 dagar 8 tim.
48 min. 36 sek., begagnades hos
flera forntidens folk, bl. a. greker
och romare. Då emellertid ett M.
är ung. 11 dygn kortare än ett
(tropiskt) år, lämpar det sig ej
för borgerlig tideräkning.
Muhammedanerna använda alltjämt
M., alternerande 354 och 355
dagar långa.
Måra, se G a 1 i u m.
Mårbacka, herrgård i Ö. Em-
Mårddjur. Stenmård.
terviks skn, Värml. 1., med
huvudbyggnad från 1700-t:s slut, helt
ombyggd 1921—23 av I. G. Clason.
M. äges sedan 1910 av Selma
Lagerlöf, vars fädernegård det är.
Mårdaklev, socken i Älvsb. L,
jämte Kalv, Håcksvik och ö.
Frölunda pastorat i Göteborgs stift.
655 inv.
Mårddjur, MusteTidae, en fam.
Rovdjur med vanl. långsträckt,
smärt kropp och låga ben. Skinnet
av flera arter användes som
pälsverk. — Vanliga m å r d e n 1.
skogsmården, Mu’stela
ma’r-tes, är vanl. mörkbrun med en
ljusgul fläck på bröst och
framhals. Kroppslängd 45—48 cm.,
svansen 23 cm. N. och mell.
Europa, Asien; rätt sällsynt i
Sverige, där den här och var är
fridlyst. Nattdjur, som vanl.
håller till i barrskogar, klättrar i
träd och lever av ekorrar, fåglar,
bär m. m. — Stenmården,
Mustela fo’ina, liknar
skogsmården, men pälsen är gråbrun och
fläcken på framhalsen vit, baktill
kluven. Europa, norrut t. o. m.
Danmark. — Till M. höra bl. a.
även grävling, honungsgrävling,
huroner, järv, skunk, sobel, utter,
vesslesläktet.
Mårten, annan form för
Martin. — Mårtensmässa, se
M a r t i n a v Tours.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
