Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mässoffer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Mässoffer—Mätare
538
allm. icke. Sjukliga och klena
barn samt barn under 3 år böra
genom de sjukas isolering skyddas
mot infektion.
Mässoffer, se Na tt var den.
Mästare (ty. Meister, fr.
maltre, av lat. magister, se d. o.),
person, som fullkomligt behärskar
sin konst 1. sitt yrke; konstnär i
allm.; hantverkare, berättigad till
självständig yrkesutövning (se
Skråväsen); i sms. lärare 1.
chef (t. ex. fäkt-, brandmästare).
— Kortformen mäster
användes under medeltiden och vid
början av nya tiden i st. f. magister
(mäster Olof), ännu under 1800-t.
om folkskollärare och fortfarande
stundom om hantverksmästare.
Mästarkurser, se Sveriges
hantverksorganisation.
Mästarprov, se Skråväsen.
Mäster, se Mästare.
Mästerby, socken i Gotl. 1.,
jämte Sanda och Västergarn
pastorat i Visby stift. 440 inv. —
Kyrkans långhus, förändrat på
1300-t.,och kor härröra från omkr.
1200, tornet från 1200-t:s slut.
Mäster Erik, skämtsam
benämning på karbasen. Populärt har
uttrycket blivit genom Holbergs
Jeppe paa Bjerget, där Jeppe av
sin argsinta hustru hotas med M.
Mästerman, äldre benämning
på skarprättare.
Mästermyr, myr på s.
Gotland, utdikad 1903—10 för en
kostnad av 1 ^4 mill. kr. 27 kvkm.,
varav 11 uppodlats.
Mäster Olof, se Olaus
P e t r i.
Mästerrot, Imperato’ria
ostru’thium (fam. Umbelli’ferae),
högväxt ört med trefingrat
delade, bredflikiga blad och vita 1.
rödlätta blommor. M:s pålrot
användes förr i medicinen. M.
odlades därför och finnes nu förvildad
i s. och mell. Sverige.
Mästerskap. 1.
Mästarvärdig-het (se Skråväsen). — 2.
Ådagalagd största skicklighet i en
viss tävlingsgren (t. ex.
schackmästerskap) och inom ett visst
område, (svenskt M.,
världsmästerskap). —
Mästerskaps-tävlingar i idrott benämnas
alltefter sin omfattning världs-,
Europamästerskapstävlingar o. s.
v. Till Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund
anslutna specialförbund (se
I d r o 11 sp. 1244) anordna själva
1. genom underställda
organisationer årliga tävlingar om svenskt
mästerskap (S. M.) i de
specialgrenar, varje förbund äger att
bestämma. Inom varje
distriktsför-bund ordnas på motsvarande sätt
distriktsmästerskap (D. M.).
Mästersven, utlärd gesäll (se
Skråväsen).
Mästersångare (ty.
Meister-singer) kallades utövarna av en
inom tyska hantverkarkretsar,
framför allt under 1300—1500-t.,
odlad lyrisk diktning, avsedd för
sångligt utförande. Den
blomstrade framför allt i Augsburg och
Nürnberg. Ämnet var vanl.
religiöst; såväl dikt (Bar) som sång
(Weise 1. Ton) reglerades till
formen av bestämmelserna i en
skrå-mässigt avfattad tabulatur. Den
ryktbaraste M. var Hans Sachs,
huvudpersonen i Wagners opera
Mästersångarna i Nürnberg.
Mät, t a i M., se
Utmätning.
Mätare, Geome’trae, en grupp
Fjärilar med spenslig
bakkropp och breda vingar, som i vila
vanl. hållas utbredda. Hos
larverna finnas endast de två bakersta
paren bukfötter. Rörelsesättet
blir därigenom egendomligt
”mätande”: bukfötterna sättas intill
bröstfötterna, i det kroppen bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
