Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napoleon, franska kejsare och prinsar - 1. Napoleon I - 2. Napoleon II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Napoleon
604
Napoleon I. Miniatyr av Jean Baptiste
Isabey.
Ryssland, bl. a. på grund av
intressemotsatser på
Balkanhalvön. N: s krigståg in i Ryssland
1812 blev en katastrof: ”den
stora armén”, hans viktigaste
militära redskap, gick nästan
helt förlorad, och statssystemet
började vackla. Preussen och
Sverige övergingo ånyo till N: s
fiender, sedermera även Österrike
(sjätte koalitionen). 1813 års
fälttåg i Tyskland slutade med N: s
stora nederlag vid Leipzig (okt.).
Nu föll lydstatssystemet alldeles
sönder. Hans kamp på Frankrikes
jord visade visserl. än en gång
hans genialitet som strateg men
var i längden hopplös. Han
nödgades abdikera 1814 och fick som
rike ön Elba. 1815 gjorde N. ett
försök att återvinna makten,
landsteg i Frankrike och hyllades
under veteranernas entusiasm ånyo
som kejsare. Hans forna
stor-maktsfiender, som bildat sjunde
koalitionen, besegrade honom vid
Waterloo. Han avsattes ånyo
efter tre månaders regering (jfr
Hundra dagarna) och
förvisades till S:t Helena i
Atlanten. Under engelsk bevakning
till-bragte han här sina återstående
dagar, främst sysselsatt med att
diktera sina hågkomster, som
ut-gåvos bl. a. av G. Gourgaud under
titeln Mémoires pour servir ä
Vhistoire de France sous Napoléon
(8 bd, 1822—25). Psykiska
lidanden i förening med en smygande
magkräfta medförde efter sex års
fångenskap hans död. 1840 fördes
hans stoft till Frankrike och
ned-sattes i kryptan i Invaliddomen i
Paris. — Gentemot samtidens
hjältedyrkan och en tidigare
pane-gyrisk historieskrivning (t. ex.
Thiers) har den moderna
Napo-leonsforskningen såväl i
Frankrike (Sorel, Vandal) som i
England (Rose) framträtt med ett
mera kritiskt och fördomsfritt
bedömande av N. och hans verk;
man söker inpassa honom i hans
historiska sammanhang, särskilt
med revolutionen. N. var ett geni
med på en gång skarp blick för
realiteter och skapande fantasi,
men maktbegäret intog ett alltför
brett rum i hans handlande, och
ideella motiv och mål synes han ha
saknat. — Inom krigskonsten har
N. gjort epok. Han bröt med
föregående tids långsamma, främst på
förbindelsernas upprätthållande
lagda krigföring och vann sina
segrar genom att hastigt och
beslutsamt angripa fienden på hans
sårbaraste punkt och därpå med
slag på slag krossa hans
skingrade krafter. — 2. N. II, f. 1811, d.
1832, son av N. I och Marie Louise
av Österrike. Han fick redan vid
sin födelse titeln ”konung av
Rom”. Då faderns bägge
abdika-tioner skedde till förmån för N.,
räknades han av bonapartisterna
som kejsar N. II. Han uppfostra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
