Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natrium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Natthärbärge—Natt och Dag
648
Nattflyn. T. v. En art aftonflygare.
Bredd mellan vingspetsarna 40—46 mm.
— T. h. Vitaxfly. Bredd mellan
vingspetsarna 29—33 mm.
grupp Fjärilar med tämligen
kort och tjock kropp, oftast
enfärgat gråaktiga bakvingar och
avlångt trekantiga framvingar med
karaktäristisk teckning
(nattfly-teckning). Nattdjur, som oftast
leva av blomsterhonung. —
Aftonflygarna, Acrony’cta,
ha vita 1. gråa, svarttecknade
vingar. — Slökornflyet,
Parasti’chtis basiWnea, har
gul-1. gråaktiga vingar. Larven förtär
bl. a. omogna sädeskorn, vilka den
ofta blott urholkar (slökorn),
samt om hösten sädesbrodd. —
Larverna av vitaxflyet,
Pa-rastichtis seca’lis, leva bl. a. på
råg, där de urgnaga strået, så att
vissna ax (v i t a x) framskjuta.
— Se även Euxoa, G r ä s f 1 y,
Kålfly, Ordensflyn,
Bov-fly n och Trädgårdsflyn.
Natthärbärge, se Nattasyl.
Nattier [je’], Jean-Mar c,
f. 1685, d. 1766, fransk målare. N.
är en av rokokons mest
representativa porträttörer och ger i sina
ofta allegoriska damporträtt (ett
par i Nat. mus.) typiska prov på
stilens insmickrande
människoskildring och måleriska elegans.
Nattmoln 1. 1 y s a n d e N., ett
molnliknande fenomen, som vid
flera tillfällen iakttagits såväl i
Europa som annorstädes, vanl.
sommartid. N. synas sväva på
betydligt större höjd än vanliga
moln; 80 km:s höjd (jfr Moln)
har uppmätts. Möjligen bestå de
av kvävekristaller (jfr Pol
ar-ske n) 1. av vulkaniskt stoft från
något vulkanutbrott 1. ock av
kosmiskt stoft. I de senare fallen
torde de erhålla sin belysning
från solen, tills denna befinner
sig 10°—20° under horisonten.
Nattmän, se Natmandsfolk.
Natt och dag, se M e 1 a m
-p y r u m.
Natt och Dag, sedan slutet av
1200-t. känd ätt, uppkallad efter
sin i ett ljust och ett mörkt fält
delade vapensköld (se Her
aldi k fig. 17). Ätten började först
på 1700-t. använda efternamnet.
Riksrådet Nils Bosson N., d.
1494, upptog namnet Sture (se
vid. d. o.). — Måns
Bengtsson N., d. omkr. 1477, herre till
Göksholm, lagman i Närke 1451,
inblandades i sin faders, Bengt
Stenssons (riksråd,
hövits-man på Kalmar slott, d. 1451),
tvist med Engelbrekt och
mördade denne 1436. Mördaren gick
straffri och blev 1451 riksråd. —
En annan ätt var den efter sin
kluvna vapensköld uppkallade
Natt och Dag på längden
Hertiginnan av Orleans. Målning av
Jean-Marc Nattier. (Nat. mus.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
