Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Natt och år ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Nattvaktsbolag—Nattvarden
652
ringar och en svart,
halvmånfor-mig fläck på insidan. N. Sverige,
i barrskogar. Strykfågel. — Se
även Slaguggla.
Nattvaktsbolag, företag, som
åt sina abonnenter tillhandahåller
personal för bevakande av
byggnader, butiker, fabriker,
lagerlokaler o. s. v. mot eld- och
vattenfara, inbrott o. d.
Nattvarden (d. v. s.
”aftonmåltiden”), i grekiska och
romerska kyrkan även kallad
eukaristi (se d. o.), den
kristna kyrkans av ålder brukade
gudstjänstliga måltid. Enl. gängse
åskådning instiftades N.
formligen av Jesus vid hans sista
måltid tillsammans med lärjungarna.
Detta säges dock uttryckligt blott
av Paulus (1 Kor. 11: 24 f.) och
den nuv., av honom beroende
Lukastexten (Luk. 22: 19) —
genom orden ”Gören detta till
min åminnelse” —, däremot icke
av Alark. och Alatt. (vilka eg.
blott berätta om en Jesu
sinnebildliga handling vid nämnda
tillfälle). En religioM högtidlig
måltid synes emellertid ha varit i
bruk redan i de första
församlingarna i Palestina, där kallad
”brödsbrytelse” (se d. o.). I de
paulinska församlingarna
samlades likaledes medlemmarna (enl.
1 Kor. 11) till en gemensam
måltid. Paulus betonar, under
åberopande av instiftelsen, denna
måltids upphöjda karaktär (den är
en åminnelse av Jesu död) samt
hävdar, att de vid måltiden
använda elementen (bröd och vin)
medföra en mystisk, sakramental
gemenskap med Kristi lekamen
och blod (1 Kor. 10: 16; 11: 27).
Jämte dessa tankar funnos dock
även andra, enl. vilka N. var en
glädjemåltid, anteciperande
fröj-demåltiden i himmelen och
öppnande en gemenskap mellan
him
melen och jorden, varvid Kristus
personligen, ehuru osynlig,
dvaldes i de sinas mitt. Sannol. på
100-t. förenades dessa båda linjer
i kyrkans nattvardsfirande.
Elementen tilldrogo sig emellertid
alltmera uppmärksamheten, och
N. blev i den hellenistiska världen
i stigande grad uppfattad ss. ett
mysterium, vilket till deltagarna
förmedlade övernaturliga krafter.
Dess karaktär av verklig måltid,
resp, dess förbindelse med en
sådan (”agap”, se d. o.) upphörde
f. ö. så småningom. Utom den
sakramentala idén är att
framhålla offertanken. Denna
uppträder mycket tidigt (redan omkr.
100), i anknytning till de gåvor,
som deltagarna medförde och av
vilka måltiden bereddes. Under
G. T:s inflytande började man
snart också att uppfatta
försam-lingsledarna ss. verkliga
”präster”, vilkas privilegium det med
tiden blev att vid ”altaret”
frambära dessa gåvor ss. ett Gud
välbehagligt offer (mässoffret;
jfr nattvardsbrödets namn
oblat). Slutligen förknippades
denna tanke (fr. o. m. 200-t.) med
den paulinska tolkningen av N.
därhän, att detta offer blev en
efterbildning 1. rentav ett
mystiskt upprepande av Kristi offer
på Golgata (jfr brödets namn
h o s t i a). Denna tanke intog i
Ärästerlandet första rummet
(medan i östern åtnjutandet av de
gudomliga elementen alltjämt
förblev huvudsaken). Vid dess sida
står dock ss. likvärdigt moment
i den katolska åskådningen av N.
den därmed intimt förknippade
tanken på Kristi verkliga närvaro
i de genom konsekrationen
invigda elementen (spec. i hostian).
Den definitiva romerska
formuleringen av läran om
elementens natur kom först under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
