Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691 Nederländerna (Klimat. Växtvärld. Befolkn. Näringar) 692
Nederländskt slättlandskap. Trakten omkring Dordrecht.
Klimatet är ett fuktigt
kustklimat med blida vintrar och
måttligt varma somrar.
Medeltemperaturen är i Amsterdam under jan.
+ 2°, under juli -{- 18°. Dimmor
äro mycket vanliga. Den årliga
nederbörden är c:a 750 mm. —
Växtvärld. Dynerna äro till stor
del planterade med sandbindande
växter, marsklanden tagna i
kultur. Geesten är huvudsaki. täckt
av ljunghedar och mossar. Skog
förekommer blott sparsamt. —
Befolkning. Det holländska folket
har framgått ur en blandning av
olika germanstammar och talar
ett språk, som är nära besläktat
med plattyska. N. äro ett av
Europas tätast befolkade land (i
Syd-Holland 562, i Drenthe 83
per kvkm.). Omkr. 3/5 av
befolkningen bo i städerna. De största
av dessa äro Amsterdam
(huvudstad), Rotterdam, Haag
(residensstad), Utrecht, Groningen,
Haarlem, Arnhem, Nijmegen,
Lei-den, Tilburg, Maastricht,
Dordrecht. — Näringar. Jordbruket
står mycket högt, men eftersom
ej fullt % av arealen är odlad
jord, är spannmålsproduktionen
otillräcklig. Viktigaste produkter
äro råg, som mest odlas på
geesten, havre, huvudsaki. på
marsklandet, potatis, baljväxter, lin,
sockerbetor, cikoria, tobak,
grönsaker, frukt och blommor.
Haarlem är huvudort för det främsta
blomsterodlingsområdet i Europa.
Hyacinter, narcisser, tulpaner och
andra lökväxter utgöra en
betydande exportvara. —
Boskapsskötseln är landets viktigaste
näringsgren. Mest hållas
nötkreatur; exporten av mejeriprodukter
och gödkreatur är av vikt.
Utmärkta hästar uppfödas i
Fries-land och Gelderland, slaktfår i de
ofruktbara dyn- och
geestområde-na. Svinaveln är stadd i
upp-blomstring. — Fisket (ostron i
flodmynningarna, sill och torsk
på bankarna i Nordsjön) är en
viktig näringsgren; betydande
konservering av fisk. Värdet av
fisket uppgick 1923 till 8,8 mill.
gulden. — Bergsbruket är
obetydligt (stenkol i prov. Limburg;
1923 5,279,000 ton). Torv
användes allmänt som bränsle. — Inom
industrin märkes tillverkning av
bomullsvaror i Over-Ijssel
(särskilt kattuner för export till
kolonierna), linnevaror i Brabant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
