Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neruda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Neruda—N ervs j ukdomar
746
inga vapen brukas. Sedan tvåddes
vagnen och gudinnan i en helig
sjö, och de därvid tjänstgörande
trälarna dränktes. Jfr N j o r d.
Ne’ruda. 1. J a n N., f. 1834, d.
1891, tjeckisk journalist och en av
tjeckiska litteraturens främsta
författare, skrev ballader och
dikter av en naturmystisk prägel.
Mest bekant är en samling
genrebilder från Prag, Berättelser från
Lilla sidan (1879). — 2.
Vilhelmina N., f. 1838, d. 1911,
tjeckisk violinist, gift 1864—85
med Ludvig Norman, omgift 1888
—95 med engelske pianisten sir
Ch. Hallé. N., som med en
utmärkt teknik förenade ett i hög
grad själfullt föredrag, företog
vidsträckta konsertresor. Hon var
bosatt i Sthlm 1864—69. — 3.
Franz N., f. 1843, d. 1915, den
föreg:s broder, tjeckisk
violon-cellist och dirigent. N. verkade
från 1860-t. huvudsaki. i
Danmark, från 1892 som ledare för
Musikföreningen, och dirigerade
därjämte från 1891
Musikföreningens i Sthlm konserter. N.
var en eftersökt lärare (piano,
vi olon cell) och en talangfull
tonsättare.
Nerv (lat. ne’rvus). Anat. Se
H järnnerver,
Nervsystem och Nervvävnad.
— Bot. Se Blad och L e d
-ningsvävnad.
Ne’rva, Marcus Cocceius,
f. 35, d. 98, romersk kejsare 96,
förde en mild och rättvis styrelse.
Nervänder. 1. Johan
Jakob N., f. 1805, d. 1848, finländsk
fysiker, 1841 prof, i Helsingfors,
studerade särskilt
jordmagnetismens och temperaturens
periodiska variationer och påvisade ett
samband mellan dem. N.
framträdde i sin ungdom även som
skald och skrev bl. a. den av Sv.
Akad. 1832 prisbelönade episka
dikten Jephtas bok. — 2. Emil
N., f. 1840, d. 1914, den föreg:s
son, finländsk konsthistoriker,
författare, ägnade banbrytande
forskningar åt Finlands
medeltida konsthistoria.
Nervcell, se Nervvävnad.
Nervdroppar, B a n g s N. 1.
kamferdroppar, se
Kamfe r. Jfr Excitantia.
Nervfeber, se
Tyfoidfe-b e r.
Nervfysiologi, se
Nervsystem. Fysiol.
Ne’rvier, fornkeltisk (belgisk)
folkstam i gränsområdet mellan
nuv. Belgien och Frankrike.
Nervosite’t, detsamma som
neurasteni, nervsvaghet. N. har
alltså fått en betydelse motsatt
det lat. nervo’sitas, kraftfullhet.
Nervsjukdomar äro dels
”funktionella”, dels organiska. De
senare äro betingade av påvisbara
förändringar i hjärna, ryggmärg
1. perifera nerver, ss. mekaniska
skador, inflammationer (i
perifera nerver: neuriter; jfr
Förlamning och P o 1 y n e u
-rit), tumörer m. m., och visa
sig i retnings- 1. bortfallssymtom
från resp, område av
nervsystemet. Retningssymtomen äro
antingen motoriska:
muskelryckningar och kramper, 1. sensibla:
smärtor (neuralgi),
domnings-känsla, myrkrypningar och andra
parestesier 1. förnimmelser genom
andra sinnesorgan.
Bortfallssym-tomen visa sig i förlamningar av
muskulatur, nedsättning, resp,
bortfall av känsel 1. funktion hos
något annat sinnesorgan än
huden. Vid ”funktionella” N. äro
de organiska förändringarna icke
kända. Sjukdomsbilden kan dock
anta former, som stundom ha
förvillande likhet med formerna vid
ett organiskt nervlidande 1. annan
organisk sjukdom. Till denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
