Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newcomb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ 777
Newcomb—Newgate
778
kort avbrott). Den verkliga
ledningen utövades dock från 1757
av Pitt d. ä.
Newcomb [njo’køm], Simon,
f. 1835, d. 1909, nordamerikansk
astronom, 1861 prof, i matematik
vid amerikanska marinen, 1877—
97 superintendent för American
Nautical Almanac, utgav
synnerligen värdefulla arbeten på
stö-ringsteorins och. månteorins
områden, rörande universums
byggnad m. m. samt det utmärkta
populära verket Populär
astro-nomy (1878; bearb. sv. övers.
Astronomi för alla, 1909).
Newcomen [njo’kømn], T
horn a s, f. 1663, d. 1729, engelsk
smidesmästare. Den av N. till
praktisk användbarhet
förbättrade atmosfäriska ångmaskinen (se
Ångmaskin) infördes som
pumpmaskin i en mångfald
engelska gruvor och användes även i
Sverige (Dannemora).
Névé [-ve’] (fr., av lat. niæ,
snö), den i bergstrakter ovan
snögränsen från år till år
kvar-liggande snön.
New England [njo i’ngglønd],
se Nya England.
New English dictionary [njo
i’ngglisj di’kksjønøri], se
Mur-r a y sp. 370.
Never mind [ne’vvø majnd],
eng., ingenting att bry sig om.
Nevers [novä’r], huvudstad i
dep. Nièvre, Frankrike, vid
Nièv-res utlopp i Loire. Biskopssäte.
Bland N: s talrika äldre
byggnader märkas katedralen S:t Cyr,
bestående av ett romanskt och ett
gotiskt parti, och de forna
hertigarnas av Nivernais palats.
Porslins- och metallindustri. 28,000
inv. — N. var huvudstad i
hertig-dömet Nivernais (se d. o.).
Neveu [novö’], fr., se Nevö.
Newfoundland [-[njofao’nd-lønd],-] {+[njofao’nd-
lønd],+} stor ö utanför
Nord-Ame
rikas ö. kust, mellan 46° och 52°
n. br. Med småöar (utom de
franska S:t Pierre och Miquelon)
110,700 kvkm. 255,000 inv. N.
utgör tills, med ö. kusten av
Labrador en dominion inom Brittiska
riket (420,000 kvkm. 260,000
inv.). — N. är starkt
sönderskuret av stora fjordar och i det inre
ett höglandsområde. Klimatet är
strängt i förhållande till den
geografiska bredden. Huvudnäring
är fisket, som 1921 sysselsatte
65,450 personer. Dessutom
förekommer trävaruindustri,
jord-och bergsbruk. N. genomkorsas av
en järnväg från ö. till v.
Befolkningen är av engelskt 1. irländskt
ursprung. % är romerska
katoliker, % tillhör engelska
statskyrkan, ett något mindre antal är
metodister. N. styres av en
brittisk guvernör och högst 10
ministrar samt har en representation på
2 kamrar. Huvudstad S:t John’s.
— Historia. N., som möjligen
varit känt av islänningarna,
upptäcktes sedan av G. Caboto 1497.
Från 1500-t. drevo engelsmännen
fiske vid ön, och vid 1600-t:s
början organiserades den som engelsk
koloni. Även fransmän slogo sig
ner där, men 1713 måste
Frankrike i freden i Utrecht avstå från
alla anspråk på N. Tvister om
rätten till fisket utanför N. ha
pågått ända in på 1900-t. N. har
sedan 1855 full självstyrelse.
Förslag om N: s anslutning till
Kanada ha flera gånger strandat på
motstånd från N.
Newfoundlandsbanken [-[njo-fao’ndlonds-],-] {+[njo-
fao’ndlonds-],+} undervattensgrund
i Atlanten, som sträcker sig 500
km. i s.ö. riktning från
Newfoundland. Vid N., där den kalla
La-bradorströmmen och den varma
Golfströmmen mötas, bedrives ett
omfattande torskfiske.
Newgate [njo’gøt], fängelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
