Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newport News ... - New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
783
Newtons metall—New York
784
m. m. Gravitationslagen utgör
grundvalen för den celesta
mekaniken, vilken, sedan N: s lära i
kamp mot Cartesius’ ditintills
allenarådande åsikter fram emot
mitten av 1700-t. vunnit övertaget
och slagit fullt igenom, gick en
storartad utveckling till mötes i
händerna på Laplace m. fl. Några
nya rön rörande gravitationens
natur ha emellertid icke gjorts
sedan N: s dagar;
relativitetsteo-rin kan möjligen komma att kasta
nytt ljus över detta problem. —
N:s optiska undersökningar,
påbörjade vid mitten av 1660-t. och
sammanfattade i det stora verket
Optics (1704), ledde till
upptäckten, att vitt ljus av ett prisma
uppdelas i ett spektrum (se d. o.)
och att spektrets färger, om de
åter förenas, ge vitt ljus. Han
uppställde emissionsteorin (se
Ljus sp. 662), vilken dock ej så
lätt som undulationsteorin
förklarar de av N. upptäckta
färgringarna (se I n t e r f erens sp.
1445) och den omständigheten, att
ljusets hastighet i olika media är
omvänt proportionell mot mediets
brytningsindex. N. konstruerade
även ett spegelteleskop (1671).
— N:s avkylningslag, se
Avkylning.
Newtons metall [njo’tons],
lättsmält legering, bestående av
33,8 % bly, 11,7 % tenn och 54,5
% vismut. Smältpunkt 93° C.
Användes bl. a. som lödmetall för
metaller med låg smältpunkt.
New York [njo jåk]. 1. Stat i
ö. För. Stat., mellan Kanada i n.
och v., Pennsylvania och New
Jersey i s., Vermont,
Massachusetts och Connecticut i ö. 127,400
kvkm. 10,4 mill. inv. (enl.
uppskattning 1925 11,1 mill.).
Jord-och bergsbruk äro av betydelse;
huvudnäringarna äro industri och
handel. 6 städer ha mer än
100,000 inv.: New York, Buffalo,
Rochester, Syracuse, Albany
(huvudstad) och Yonkers. — N., som
är en av de ursprungliga 13
staterna, är nu den folkrikaste och
mest inflytelserika inom unionen.
— 2. Amerikas största stad,
belägen i N. 1 på c:a 41° n. br. och
74° v. 1. N. ligger dels på öar, dels
på en landtunga vid mynningen
av Hudson, som här delar sig i
tvenne armar, Hudson 1. North
River, som mynnar i Upper Bay,
och Harlem River med utlopp i
East River. Till stadens snabba
utveckling ha särskilt bidragit
dess ypperliga naturhamn och
gynnsamma läge vid den del av
Alleghanybergen, som
genomskä-res av Mohawk- och Champlain
—Hudsondalarna; genom dessa
har N. god förbindelse med
Kanada och området kring
Kanadiska sjöarna, vars hamnstad det
blivit. — Det administrativa
området 1. ”staden” (New York
City) omfattar följande
stadsdelar, boroughs:
Stadsdelar Areal 1920 kvkm. Befolkning’ (1,000-t.)
1790 1850 1900 1920
Manhattan. 57 33 515 1,850 2,284
Brooklyn . 184 5 139 1,167 2,018
Queens. . . 280 6 19 153 469
Richmond . 147 4 15 67 117
Bronx . . . 106 2 8 260 732
Summa | 774 | 50 | 696 13,43715,620
N. har dock växt långt utöver
sina administrativa gränser.
Stor-stadsytan, metropolitan district,
d. v. s. N. City och omgivande
förstadsområden på 10 eng. mils
avstånd från stadsgränsen och
med minst 150 inv. per eng. kvmil,
utgör jordens största
stadsbild-ning, upptagande en yta av över
3,040 kvkm. med 7,9 mill. inv.
(1920). — Vid inloppet till N.
mötes man av den kolossala Fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
