Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nipfjället ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Nissen-Saloman—Nitrilbaser
844
alkoholism, slöt sig 1891 till
socialdemokratiska partiet och
ledde 1884—98 Socialdemokraten.
N. verkade senare för det
splittrade partiets sammanhållning.
Nissen-Saloman,
Henriet-te, f. 1819, d. 1879,
operasångerska (sopran), gift 1850 med
danske tonsättaren S. Saloman. Efter
debut i Paris 1843 uppträdde N.
flerstädes i Europa. Hon bosatte
sig 1859 i Petersburg, där hon
s. å. blev lärarinna vid
konserva-toriet. N. tävlade under sin
glanstid i ryktbarhet med Jenny Lind.
Ni’sserelven, se Nidelven 2.
Nissöga, se Gr ön 1 i
ng-släktet.
Nit. 1. (Av holl. niet, intet.)
Lott utan vinst. — 2. Se N i t
-ning.
Nitjevo’, ry., ”intet”, ”det gör
detsamma”, uttryck för indolent
resignation och fatalism.
Nitning, sammanfogning av
plåtar, platt- och prof il järn
medelst islagning av n i t 1. nagel.
Nithålen, som borras 1. ock
pressas och brotschas, ordnas i en
1. flera rader för parallell- 1.
sicksacknitning. I hålen inslås
cylindriska nitar med platt,
försänkt, halvförsänkt 1. kullrigt
huvud. Stora nitar uppvärmas i en
ässja till vitvärme för att lättare
kunna bearbetas. Efter
islagningen i hålet hålles niten intill ena
plåten medelst en f u s t, som
tryc-kes mot nitskallen. Nitens andra
ända stukas medelst hammarslag,
så att den drar ihop plåtarna.
Den uppstukade ändan av niten
formas rund genom pressning av
en stans, som hålles mot
uppstuk-ningen och bearbetas med
kraftiga hammarslag. Då de värmda
nitarna sedan kallna, krympa de
och pressa plåtarna än hårdare
ihop. — En rad av nitar
benämnes växel. Hopnitas två plåtar.
kallas växeln överlappsnitning.
Hopfogas två plåtar över en
tredje, smalare, benämnes denna
skarvribba 1. strimla. Enkelradig
överlappsnitning benämnes
enkel-skärig, dubbelradig dubbelskärig
o. s. v. Enkelradig N. på strimla
(strimlan får två nitrader) är
alltid dubbelskärig och är
avsevärt starkare än
överlappsnitning. — Nitar framställdes förr
av väll järn, numera vanl. av
götjärn med brottgräns vid 35—40
kg./kvmm. vid en förlängning av
minst 20 %. Götjärnsnit får ej
värmas till mer än rödglödgning
för att ej brännas. Nitar med
diameter över 22 mm. böra i allm. ej
handnitas; hydraulisk N. är här
att föredraga. För klenare nit än
22 mm. kunna även pneumatiska
verktyg användas. Även elektriska
hammare för N. förekomma. Skall
en nitförbindning huvudsakl. vara
stark (t. ex. i en
brokonstruktion), göras stora, halvsfäriska
skallar, liggande utanpå plåten;
skall förbindningen dessutom
täta (t. ex. vid ångpannor),
försänkas skallarna koniskt i plåten.
Nito’n, se Radium.
Nitragi’n, se Jordympning.
Nitra’t (av grek, ni’tron, eg.
soda; salpeter), se
Salpetersyra.
Nitratbakterier, se
Kväve-bakterier sp. 1558.
Nitre’ra, införa nitrogrupper i
organiska föreningar.
Nitri’der, föreningar mellan
metaller och kväve. Vissa N.,
t. ex. magnesiumnitrid, kunna
erhållas genom upphettning av
metallen i kvävgas. De flesta N.
sönderfalla vid inverkan av vatten
i metalloxid och ammoniak.
Nitrifikatio’n, se
Kväve-bakterier sp. 1558.
Nitrilbaser, detsamma som
tertiära aminer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
