Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonårscykel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Nivå—Nizza
852
ska revolutionskalenderns fjärde
månad, 21 (22) dec.—20 (21) jan.
Nivå’ (fr. niveau), vattenpass;
vågrät yta; jämnhöjd;
ståndpunkt; en punkts höjd över en
given nivåyta (se d. o.). —
E n e r g i’ n i v å e r, de olika
värden, en atoms energi antar, då en
av dess elektroner befinner sig i
olika stationära banor.
Nivåförändringar,
landhöjning och
landsänkning i förhållande till havets
yta. Bevis för äldre och ännu
fortgående N. utgöra bl. a. berg- och
jordarter, vilka endast kunna ha
bildats under havets yta men
vilka numera ligga över densamma,
landbildningar, t. ex. torv, vilka
träffas under havsytan,
strandmärken av olika slag
(erosions-hak, strandgrottor, strandvallar
och terrasser), som träffas högt
över det nutida havets yta. Mest
bekanta äro de N., som inträffat
i Fennoskandia efter den stora
nedisningen. Då isen drog sig
tillbaka, lågo nämligen stora delar
av detta område under havet men
höjde sig därur, så snart
isbelastningen var borta. Starkast höjda
voro kustlandskapen i mell.
Norrland med upp till 284 m. Från
detta område sjunker det mått,
med vilket landet höjt sig, åt alla
håll och är i Mälarlandskapen 125
—175 m., i n. Bohuslän 175 m., i
n. Småland 100 m., på Hallandsås
c:a 60 m., i s. Skåne endast ett
par tiotal m. Den högsta gräns,
till vilken havet gått, kallas
högsta marina gränsen. —
Genom att sammanbinda punkter
med samma högsta marina gräns
er hålles ett system av
koncentriska linjer (i soba’ s er), vilka
visa, att Fennoskandia höjt sig
kupolformigt. Redan på 1700-t.
hade en rad naturforskare
iakttagit högt över den nuvarande
havsytan liggande strandmärken,
vilkas högläge förklarades bero
antingen på en ”vattuminskning”
1. på ”den svenska vallens
höjning”. F. n. höja sig mell.
Norrlands kuster med upp till 9 mm.
per år, Stockholmstrakten med
c:a 3 mm. I de sydligaste delarna
av landet kan numera ingen
höjning iakttagas 1. ock har en
obetydlig sänkning konstaterats.
—-Även ang. de förskjutningar i
kustlinjen, som ägt rum efter
utbildandet av den högsta
gränslinjen inom östersjö- och
Vänerom-rådena, ha ingående
undersökningar utförts (se Östersjön
och Vänern).
Nivåkarta, detsamma som
höjdkarta.
Nivåkurva, linje, som på en
karta dras genom punkter, som
ligga på samma höjd över ett visst
plan, n ol Ip 1 a n e t, 1. havsytan.
Höjdskillnaden mellan två
närliggande N. kallas e k v i d i
-s t a’ n s. Ju mindre denna är, dess
noggrannare återger kartan
terrängens höjdförhållanden.
Nivåyta,
ekvipotentia’1-yt a, yta, på vilken
tyngdkrafts-potentialen är konstant, kan inom
ett mindre område anses vara ett
horisontellt plan. N:s skärning
med markytan är en nivåkurva.
— N. användes även inom andra
potentialfält, spec. elektriska.
Nixon [nikksn], sir John, f.
1857, d. 1921, brittisk general. N.
fick 1915 befälet över de
brittiskindiska trupperna i
Mesopotamien (se d. o. sp. 1531) men
avgick s. å. på grund av sjukdom.
Niza’m, titel för fursten av
Hyderabad (Nizams rike).
Niza’mi, se Persiska
litteraturen.
Nizza [ni’ttsa], fr. Nice,
huvudstad i dep. Alpes Maritimes,
s.ö. Frankrike, nära italienska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
