Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1901) 944
(dock undantogos kineser). Ehuru
ekonomiskt lätt att övervinna,
bragte dock den sociala välvningen
mycken oro i sydstaterna.
Negerfientligheten tilltog i kapp med
den frigjorda rasens självkänsla.
Beskäftiga republikanska
nord-statspolitiker skaffade sig genom
negrernas röster stort inflytande,
och ansatser till en negerterror
uppväckte en än värre motrörelse
i Ku Klux Klan. En gigantisk
materiell utveckling präglade
senare delen av 1800-t. Väldiga
järnvägsbyggen möjliggjorde en
intim ekonomisk växelverkan
mellan N. inbördes, liksom de
transoceana förbindelsernas framsteg
från 1870- och 1880-t. befordrade
all slags massexport.
Industrialiseringen fortgick snabbt, även
inom jordbruket. Den inre
expansionen fullföljdes ej blott genom
nybyggarverksamhet utan även
genom intensivare utnytt j ande
av naturtillgångarna. Den
framträngande storstadskulturen blev
överallt tongivande.
Immigrationen fick en oerhörd omfattning
(jfr Emigration sp. 979 f.).
En klass av storkapitalister
uppkom, och det ledande inflytandet
inom näringsliv och högfinans har
tenderat att samlas på ett fåtal
händer. Respekten för
penningens makt skapade en utpräglad
klasskillnad, kontrasterande mot
de demokratiska formerna.
Arbetarna började organisera sig:
1869 i Arbetets riddare, 1881 i
American Federation of Labor,
1905 i Industrial Workers of the
World (se dessa ord). — Den
inre politiken efter inbördeskriget
rörde sig föga med sociala frågor
utan var en tämligen ohöljd
maktstrid mellan partierna.
Såväl högre som lägre förvaltning
hade alltmer indragits i
partilivet; ämbetena blevp alltmer
be
roende av regimskiftena, och
korruptionen var vitt utbredd.
Upphov till särskilt beryktade
skandaler gav Tammany Hall (se d. o.).
Reaktionen häremot blev
någorlunda framgångsrik först under
H a y e s’ presidentskap (1877—
81) och under Clevelands första
(1885—89). En efter
inbördeskriget kvardröjande svårighet
utgjorde de ånyo i för stor mängd
utgivna sedlarna (”greenbacks”),
vilka efter principiella
stridigheter om penningpolitiken gjordes
inlösliga 1879. Den sedan
gammalt bestående bimetallismen
hade avskaffats 1873 men
återinfördes 1878, närmast för att
gynna N: s silverproduktion. Då ett
fast värdeförhållande mellan
silver och guld blev allt omöjligare
att upprätthålla, blev
dubbelmyntfoten en häftig stridsfråga.
Den kulminerade vid
presidentvalkampanjen 1896, då silvrets
förkämpe Bryan utslogs av
McKinley (1897—1901), som
1900 införde ren guldmyntfot.
Handelspolitiken fortfor att vara
omstridd och gick trots många
bakslag alltmer mot en av
republikanerna omhuldad
industriprotek-tionism. Näringslivets utveckling
fick många svårbemästrade
sociala följder; ekonomiska kriser
inträffade, de mest panikartade
1873, 1893 och 1907; de
monopoliserande företagssammanslut-ningarna gingo fram med stor
hänsynslöshet. De första
försöken till lagstiftning mot
monopolen kringgingos, främst genom
trustbildning (se Trust), vilket
förbjöds genom Shermanakten
1890. Senare har lagstiftningen
skärpts flera gånger, främst
under Roosevelts republikanska
styre (1901—09). Roosevelt
förde på skilda områden en
kraftig kampanj mot partjkulära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
