Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska språk - Nordisk Familjebok - Nordisk hygienisk tidskrift - Nordisk mytologi - Nordisk revy - Nordisk tidskrift - Nordiskt medicinskt arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971 Nordisk Familjebok—Nordiskt medicinskt arkiv 972
diftonger (au, øy, ei), där
östnordiska tidigt fått monoftonger
(ö, e). De västnordiska språken
kallades i gammal tid norrøna
tunga (försv. norrön 1. norröna
tunga) 1. norrønt mal. —
Skilj-aktigheterna mellan svenska oeli
danska ha under den förlitterära
tiden (de äldsta icke-urnordiska
runinskrifternas tid) ej varit
betydande (se vid. resp, språk).
Isländskans egen, av norskan
oberoende historia börjar först med
870-t. (se Isländska
språket); huvudskillnaderna äro
under äldsta tid: isländska har än
fullständigare genomfört
u-omlju-det (jfr ovan) samt bevarar de
urgamla förbindelserna hl, hn, hr i
början av ord (hlaupa, löpa,
hniga, niga, hris, ris); i yngre tid
gå de båda språken mer isär. —
Bland allmänna drag, frånsett
ordförrådet, som karaktärisera
samtliga N. i senare tid, märkas
främst bestämd slutartikel (utom
på s. Jylland) samt
passivbildningen på -s. — N. ha upptagit
många lånord ur andra språk.
Under äldre järnåldern (kanske
redan under bronsåldern) ha
förbindelserna med v. och s. delarna
av kontinenten medfört införsel
av främmande ord i sällskap med
införseln av främmande varor.
Ex. på tidiga (ofta allmänt
germanska) lån: kittel (lat.
cati’l-lus), järn (sannol. från keltiska),
torg (från slaviska). — Redan
under tidig vikingatid spreds
nordiskt språk till orter, där det
sedan dött ut 1. starkt gått tillbaka:
Normandie, Irland, n. England
med ön Man, Hebriderna,
Shet-lands- och Orkneyöarna,
östersjöprovinserna och det inre av
Ryssland. — En indelning av N. efter
folkmålens vittnesbörd i senare
tid utfaller delvis annorlunda än
den ovan givna, för
litteraturspråken (bortsett från den s. k.
dansk-norskan) gällande. Kölen
bildar ingen betydande
språkgräns mellan svenskt och norskt
språk, starka danska inslag
finnas i s. och v. Sverige och i s.
Norge. Inom de nordiska rikena
finnas vissa språkgränser, som
äro skarpare än de, som
sammanfalla med de politiska.
Nordisk Familjebok, se E n
-cyklopedi sp. 1005 f.
Nordisk hygienisk tidskrift,
vetenskaplig tidskrift för
hygieniska frågor, populärt
behandlade, organ för hygieniska
föreningar i Danmark, Norge och Sverige.
Startad 1920.
Nordisk mytologi, se
Fornnordisk religion.
Nordisk revy, en av E.
Thyse-lius i Sthlm 1895—99 utgiven
radikal månadsskrift för politik,
litteratur och konst.
Nordisk tidskrift. 1. En av
prof. K. G. Hamilton i Lund 1866
—70 utgiven tidskrift med
uppsatser i politiska, sociala och
litterära ämnen. N. hade en starkt
skandinavistisk tendens. — 2. N.
för vetenskap, konst och
industri, av Letterstedtska
föreningen sedan 1878 i Sthlm
med åtta häften årligen utgiven
tidskrift med
populärvetenskapliga uppsatser och recensioner,
fr. o. m. 1925 redigerad i
samverkan med föreningarna Norden. N.
redigeras av svensk
huvudredaktör (1880—1921 O. Montelius,
därefter docenten N. Herlitz) med
biträdande redaktörer i Norge och
Danmark.
Nordiskt medicinskt arkiv, av
A. Key 1869 grundad
skandinavisk tidskrift väsentl. för
originaluppsatser, sedan 1901 med 2
avd., Arkiv för inre
medicin, Arkiv för kirurgi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
