Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordsvensk häst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Nordsvensk häst—Nordterritoriet
982
1900). Färgen, till en början mörk
och. tung, blev med åren allt
ljusare och friskare, och i det sista
decenniets skildringar av
Mälarlandskapets ljusa grönska och av
fransk småstadsnatur anslog han
på nytt en intim och idyllisk ton.
Nästan ännu mera än hans
målningar vittna hans mästerliga
kolteckningar om hans intensiva
naturstudium, särskilt av
markens och trädens former. — 4.
Gunnar N., f. 1881, d. 1923,
finländsk fysiker, 1918 prof, i
fysik, 1920 i mekanik vid tekniska
högskolan i Helsingfors,
behandlade bl. a. allmänna
relativitets-teorin och teorin för
gravitationen. — 5. Ludvig N., f. 1882,
författare. I sina tidigare arbeten,
ss. novellsamlingarna Borgare
(1909) och Herrar (1910),
berättelsecykeln De tolv söndagarna
(s. å.), den breda romanen
Lands-orts-Bohème (1911) och
barnhistorierna Tomas Lack (1912)
har N. med drastisk humor,
poetisk fantasi och en starkt originell
berättarkonst levandegjort en
norrländsk småstad (”öbacka”)
och dess människor. Senare har
han i en rad romaner (bl. a. Döda
världar i samhällsrymden, 1920,
Bröderna Persson i Sverige, 1925)
förkunnat en ny riktning,
”totalismen”, enl. vilken litteraturen
skall skildra det moderna
samhället, vilket N. betraktar ur en
egenartad ekonomisk-metafysisk
synpunkt, som på en gång en
merkantil ”världsstad” och Guds rike.
— Gift 1909 med Marika
Stjern-stedt (se d. o.).
Nordsvensk häst, lätt
arbetshäst, stående på gränsen mellan
varmblodig och kallblodig ras (se
Häst) och särskilt lämpad för
skogs- och jordbruk. Den nuv. N.
är genom rationell avel alstrad av
äldre landskapsstammar, spec.
Nordsvensk häst.
Dala-, Hälsinge-, Jämtlands- och
Norrlandshästarna. På 1890-t.
bildades föreningar i syfte att
renodla N., vilken icke borde
blandas annat än med den
närbesläktade norska östlandshästen. Dessa
strävanden understöddes genom
nya bestämmelser i 1900 års
pre-mieringsreglemente och genom
upplåtande 1903 till en
hingstupp-födningsanstalt av
kronoegendo-men Vången i Jämtland. En
gemensam stambok har även
upplagts. För ledningen av rasens
förädling bildades 1924
Föreningen Nordsvenska hästen. N.
uppfödas även i sydligare landskap,
spec. Uppland, dock icke i Skåne
och Västergötland. — N. är
medelstor (150—159 cm:s mankhöjd)
men kännetecknas av styrka,
uthållighet, rörlighet, energi,
härdighet, förnöjsamhet och fromt
lynne. Färgen är vanl. brun.
Nordsvensk nötboskap, se
Fjällboskap.
Nordterritoriet,
Nord-Australien, n. Australien
mellan Väst-Australien och
Queensland. N. är en sandig 1.
gräsrik högslätt. N. kusten är rik
på hamnar och stora öar.
Huvudnäring boskapsskötsel. Stora, föga
tillvaratagna mineraltillgångar;
mest brytes tennmalm. N. genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
