Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nämnare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Nämnare—Näringsfrihet
1170
Nämnare, se Bråk.
Nämnd, en hos ett flertal
germanska folk sedan gammalt
förekommande, till dess
rättegångs-väsen knuten institution. Ang.
dess ursprung och ålder äro
meningarna delade. Enl. Äldre
Väst-götalagen, där N. i Sverige först
omtalas, bestod häradsrättens N.,
häradsnämnden, av för
varje särskilt mål tillsatta
personer (vanl. 12), vilka till
skillnad från edgärdsmännen utsågos
av tingets ordf, och vilkas uppgift
var att genom ed fria svaranden.
Småningom blev N. i hela Sverige
en ständig korporation och
beståndsdel av domstolen med
rannsakande och dömande myndighet.
Den hade att värja 1. fälla. N.,
som även förekom vid
lagmansting (lagmansnämnd) och
konungens ting
(konungs-nämnd), fick under senare
medeltiden stor betydelse.
Sedermera inskränktes N: s funktion
till häradstingen, och i 1734 års
lag erkännes dess ställning som
beståndsdel av häradsrätten (se
d. o.). N. användes även, enbart
1. i vissa sms., ss. benämning på
en för vissa ärendens behandling
tillsatt kommitté, t. ex.
riksdagens opinionsnämnd,
uppskatt-ningsnämnd vid expropriation,
prisnämnd o. s. v.
Nämndeman, se
Häradsrätt.
Nämndforsen, se
Ångermanälven.
När, socken i Gotl. L, jämte
Lau pastorat i Visby stift. 850
inv. — Kyrkan är i sin helhet
uppförd omkr. 1300.
Nära vind ligger ett fartyg,
som får vinden in förligare än
tvärs, således vid bidevindsegling,
kryssning och biliggning.
Närdinghundra. 1. Härad i N.
Boslags domsaga, Sthlms L,
om
fattar socknarna Bladåker,
Fa-ringe, Almunge, Knutby, Edsbro
och Ununge. — 2. Kontrakt i
Uppsala stift, omfattar pastoraten
Almunge; Knutby och Faringe;
Ununge och Edsbro; Edebo;
Häverö och Singö.
Näring. 1. Människans N., se
Födoämnen. — 2. Husdjurens
N., se Fodermedel. — 3.
Växternas N., se
Växtnäringsämnen.
Näringsbuljong 1. n är bu 1
-jon g, se Bakteriologi.
Näringsfrihet, rätt för varje
oförvitlig medborgare att fritt
uppta och driva produktiv
verksamhet inom vilken bransch
som helst utan ingrepp från det
allmännas sida. N. har dock
alltid varit mer 1. mindre inskränkt.
Som ett resultat av den
industriella revolutionen och den
segerrikt framträngande ekonomiska
liberalismen genomdrevs under
1800-t. efter hand en starkt
utvidgad N. i alla ekonomiskt
framåtgående länder. Särskilt
upphävdes mer 1. mindre
fullständigt det statligt
sanktionerade monopolsystem, som låg i
skråväsendet (se d. o.) och
städernas företrädesrätt till vissa
näringar. För Sveriges del skedde
detta genom industri-,
handels-och hantverksordningarna av
1846, förnyade och kompletterade
genom förordningen ang. utvidgad
N. av 1864. Ang. den närliggande
nyorienteringen inom
handelspolitiken se d. o. sp. 422. Den fortsatta
utvecklingen kom emellertid snart
att gå i motsatt riktning, i det
den fria konkurrensen medförde
allvarliga sociala olägenheter
utan att i allm. skapa bästa
möjliga behovstäckning. Det
allmänna har därför dels självt övertagit
produktionen inom vissa
områden (t. ex. post, telegraf, kommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
