Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Or ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1349
Or—Orange
1350
icke å deltagarnas sida en
medveten tro.
Or, se O r d j u r.
O’ra et labo’ra, lat., bed och
arbeta.
Ora’kel (lat. ora’culum, av
ora’re, tala; grek. mantei’on) var
hos antikens folk (spec. grekerna
men även romarna) ett på ett
bestämt ställe och under vissa
former avgivet gudomssvar; även
den helgade platsen för denna
ceremoni. O. funnos av olika slag.
Teckenorakel voro Zeus’ O. i
Dodona, där man avläste gudens
svar i den heliga ekens susning,
och Zeus Ammons O. i Libyska
öknen, där prästerna av
svängningarna av en i procession buren
gudabild uttydde gudens vilja.
Talorakel var Apollons O. i Delfoi
(se d. o.). I drömorakel sökte
sjuka ofta hjälp. Efter olika
förberedelser lade sig den sjuke i
templet för att om natten bli botad av
guden 1. åtminstone i drömmen
erhålla upplysning om hur
sjukdomen skulle botas
(inkuba-t i o n, se d. o. 1). Drömorakel
funnos t. ex. i Trikka i Tessalien, på
Kos, i Pergamon, och i Epidauros
(Asklepios’ O.). Vid dödsorakel,
varav det förnämsta fanns i Cu-
mae i Kampanien, lämnades svar
av de dödas frambesvurna andar.
Ora’l (av lat. os, mun). Språkv.
Ljud, vid vars bildande
luftströmmen passerar genom munnen.
Ibland kan luften därjämte delvis
gå genom näsan, varvid bildas
s. k. n a’ s o o r a 1 a ljud. De flesta
språkljud äro rena O. Jfr Nas al.
— Zool. O. 1. adora’l, i munnens
närhet liggande. — Motsats:
a b o r a’ 1, från munnen avlägsen.
Or an [åra’i)], huvudstad i ett
franskt departement med samma
namn, Algeriet, vid Medelhavet.
Befäst flottstation. Livlig handel.
Regelbunden ångbåtsförbindelse
med Frankrike, Spanien och
Nord-Afrika. Järnväg till Marocko och
ö. Algeriet. 150,000 inv. — O.
besattes av spanjorerna 1509 och
utrymdes av dem efter en
ödeläggande jordbävning 1790. Det
erövrades av fransmännen 1831.
Orange [ora’ngsj], fr. utt.
åra’qj]. 1. Se Citrus sp. 1293.
— 2. Färg, sammansatt av rött
och gult.
Orange [åra’gj], stad i dep.
Vaucluse, s.ö. Frankrike. O. är
bekant för sina romerska
fornläm-ningar, främst triumfbågen, en av
de vackraste, som bevarats, och
Orange. T. v. Amfiteatern. — T. h. Triumfbågen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
