Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oratorium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1353
Oratorium—Orbis
1354
o.) samlad krets av präster. Dessa
sammanslöto sig 1564 till ett
brödraskap, vilket 1575 närmare
organiserades och 1612 erhöll
definitiv påvlig bekräftelse. Namnet
härrör från det orato’rium
(bönsal, kapell) i Rom, i vilket de
samlades. Syftet var gemensam
upp-byggelse (bl. a. genom andlig
musik), vetenskapliga studier samt
predikan och själavård. O:s
blomstring inföll under 1700-t.,
men alltjämt finnas åtskilliga
konvent, bl. a. i England, dit O.
1847 infördes genom Newman. —
2. De franska O. stiftades
1611 i Paris, stadfästes 1613.
Dessa O. organiserades fastare,
och medlemmarna verkade även
ss. lärare i seminarier och
kollegier. Deras led räknar en rad av
framstående vetenskapsmän (bl. a.
Malebranche, Morinus, R. Simon).
Många medlemmar närmade sig
jansenismen. Upplösta vid
revolutionen, nyorganiserades O. 1852.
Till följd av lagen mot ordnarna
(jfr Frankrike sp. 526 f.)
stängdes 1903 novisskolan i Paris
och medlemmarna skingrades.
Orato’rium (lat., eg. bönsal),
ital. oratorio 1. dramma sacra per
musica, en för soloröster,
ensembler, kör och orkester vanl. över ett
religiöst ämne tonsatt dramatisk
1. lyrisk-episk handling, icke
avsedd för sceniskt utförande. —
O: s uppkomst sammanhänger med
de andaktsövningar, som under
ledning av Filippo Neri (se d. o.)
från 1550-t. höllos i ett kapell i
Rom. Till utförande kommo vid
dessa andaktsstunder dramatiska
dialoger och körer, laudi (se
L a u d a), bägge med text på
italienska, och ur dessa element
utbildades O. under anslutning
till den nya stil, stilo
rappre-sentativo, som ung. samtidigt
togs i bruk för operan. Omkr.
1600 uppkom även ett ur liturgin
(motetter, responsorier)
framgånget O. på latin. I bägge O.
förekom en berättare, testo (text)
1. histo’ricus, vilken för åhöraren
klargjorde händelseförloppet. Det
latinska O. utbildades under
1600-t. särskilt av C a r i s s i m i.
Från slutet av århundradet
omgestaltades O. under inflytande av
operan småningom till ett
solooratorium, företrätt bl. a. av A.
Scarlatti och ett flertal av
dennes efterföljare (jfr Opera).
O:s konstnärliga höjdpunkt
representeras av H ä n d e 1, som lät
handlingen domineras av mäktiga
körer. I Tyskland nådde en
särart av O., Passionsoratoriet
(jfr Passion), sin fulländning
med J. S. B a c h. Bland
tonsättare av O. märkas i övrigt J.
Haydn samt senare
Mendels-sohn, som sökte förena Bachs
och Händeis stilarter, L i s z t,
C. F r a n c k, T i n e 1, E 1 g a r,
P e r o s i och B o s s i. O. med
profant ämne skrevo bl. a.
Schumann, Berlioz, Gade,
B r u c h. Bland svenska
tonsättare av O. märkas P. U. S t
en-h a m m a r, Norman och G.
Wennerberg.
O’ravais, fi. Oravainen,
socken i Vasa 1., Finland. Vid O:s
kyrka led svenska armén under
Adlercreutz ett svårt nederlag
mot ryssarna sept. 1808.
O’rbis, lat., krets, cirkel;
himlafästet, jordklotet, hela
världen. — O. p i’ c t u s, ”den målade
världen”, en framför allt under
1600- och 1700-t. mycket använd
skolbok, innehållande bilder ur
naturen och det mänskliga livet
etc. Den första O. utgavs av J. A.
Comenius (se d. o. sp. 1377). — O.
t e r r a’ r u m, ”ländernas krets”,
hela jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
