Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oslo - 1. Norges huvudstad - 2. Oslo bispedömme - Oslofjorden - Oslo universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Oslofjorden—Oslo universitet
1454
lagt 1,6 mill. nettoton. Industrin,
särskilt mekaniska verkstads- och
metallindustrin, är betydande och
sysselsatte 1924 32,600 arbetare
vid 1,285 arbetsställen. —
Kommunikationer. O. är centrum i
Norges järnvägsnät (se Norge
sp. 995 f.). Med flera av förorterna
står O. i förbindelse genom
elektriska banor, bl. a.
Holmenkollen-banan, som utgår från
Major-stuen men skall dras fram ung.
till Nationalteatret genom en
2 km. lång tunnel, och dess
fortsättning, Tryvandsbanan, som
leder förbi Frognersæteren upp
till 488 m. ö. h. — Historia. Det
äldsta O. (nuv. Gamlebyen)
blev trol. på 1000-t. stad. Hit
förlädes ett biskopssäte, som fick
stor betydelse för O:s
utveckling. Under Håkan V: s regering
gick staden mycket framåt och
var tidvis konungaresidens. Då
började även Akershus byggas.
Ss. Vikens förnämsta stad hade
det gamla O. sin storhetstid på
1300-t. och vid 1400-t:s början,
då det drev en livlig handel med
hansestäderna. De tyska
köpmännens privilegier stäckte dock
borgarnas handel, varför O.
avfolkades. Flera gånger förhärjades
staden av eld, sista gången 1624. Då
lät Kristian IV återuppbygga
staden under namn av K r i s
-t i a n i a på en bättre skyddad
plats (O:s nuv. centrum).
Kristiania blev det norska
lyd-konungadömets huvudstad och
utvecklades snabbt under 1600-t.
men led svårt av Stora nordiska
kriget, då det 1716 besattes av
svenskarna. Vid 1700-t :s mitt
begynner en ny uppsvingsperiod,
och genom en livlig handel med
England uppstod ett
handelspatri-ciat, som spelade en betydande
roll i Norges
självständighetssträ-vanden. 1814 blev Kristiania det
Oslo. Nationalteatret.
självständiga Norges huvudstad.
Det blev landets största stad
(invånarsiffran var 1809 10,000,
1860 50,000 och 1890 150,000)
och dess politiska och andliga
centrum. Vid 1800-t :s slut
utvecklade det sig även till en
betydande industristad. Det var länge
en högborg för de konservativa
och stod i en stark motsättning
till den radikala landsorten,
särskilt i språkstriden. De radikala
lyckades dock genomdriva
återupptagandet av namnet Oslo från
1 jan. 1925. — 2. O. b i s p e
-d ö m m e, före 1919 kallat
Kristiania stift, stift i Norge,
omfattande O. 1 samt Akershus,
Vestfold, östfold och Buskerud
fylken. Biskopssäte O. 1.
Oslofjorden, c:a 100 km. lång
vik av Skagerak i s.ö. Norge. O.
delas i Dramsfjorden och inre O.,
där Oslo är beläget.
Oslo universitet, eg. Det
Kongelige
Frederiks-universitet, är Norges enda
och grundades 1811 i samband
med de begynnande
emancipa-tionssträvandena från Danmark.
Det har teologisk, juridisk,
medicinsk, filosofisk-historisk och
naturvetenskaplig fakultet. 78
professorer och omkr. 3,000 studenter
(1926). I samtliga fakulteter
före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
