Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmyrapalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1563
Pamirdialekterna—Panama
1564
dukusj, Karakorum och
T’ien-shan. Består av platåer med
mellanliggande kedjor och dalgångar;
medelhöjd 4,000 m. Bland
topparna märkes i ö. P. Mustagh-Ata
(c:a 8,000 m.). P. har
fastlands-klimat och är till stor del en öken
med växtlighet och bebyggelse eg.
blott i dalarna, där kirgiser
bedriva boskapsskötsel. P. har
utforskats av bl. a. Sven Hedin.
Pami’rdialekterna, se
Iranska språk sp. 1487.
Pamlico Bay [pæ’mmlikåo
bej], lagun på Nord-Carolinas
kust, ö. För. Stat. P. är grund
med nästan sött vatten. Yttersta
udden på de utanför liggande
sandöarna är den för sjöfarten
farliga Kap Hatteras.
Pamp. 1. (Mlty. pampe), stor
värja. — 2. (Dial., tjock
människa), person i inflytelserik
ställning, ofta självmedveten och
viktig (pampig).
Pa’mpa. 1. Se La P a m p a.
— 2. P. L p a’ m p a s, slätterna,
lågslättsområde i Argentina
mellan Anderna i v., Atlanten i ö.,
Rio Negro i s. samt La Plata
och Sierra de Cordoba i n. P. är
till största delen en jämn, trädlös
slätt, som täckes av
pampas-formationen (delvis bördiga
flod-och lössavlagringar, rika på
djurfossil). På P. bedrives
boskapsskötsel i stor skala, i ö. även
jordbruk. Växt- och djurvärld, se
Syd-Amerika. Jfr även
Argentina sp. 623.
Pampasgräs, Cortade’ria SeT
loa’na (1. arge’ntea 1. Gyne’rium
arge’nteum), gräs från Argentina
och s. Brasilien, ofta odlat som
prydnadsväxt. Har breda blad och
högt strå med silverglänsande,
plymlik vippa.
Pampasstruts, se N an du.
Pampe’ros, häftiga
sydväststormar, som från pampas i s.
Syd-Amerika nå Argentinas och s.
Brasiliens kusttrakter.
Pamplona [-lå’na], huvudstad i
Navarra, n.ö. Spanien.
Biskopssäte. Gränsfästning. 33,000 inv.
Pampu’sch (av Ity. bambusche,
urspr. av babusch, se d. o.), ett
slags ytterkänga, vanl. upptill
försedd med krage av pälsbräm.
Pan, polsk titel på adlig
godsägare.
Pan- (av grek, pan, allt), all-,
hel- (om politisk 1. kulturell
rörelse, som strävar efter
sammanslutning mellan besläktade folk, raser,
religioner etc.).
Pan, i grek. myt. de arkadiska
herdarnas gud, son av Hermes och
en nymf. P. avbildas med horn,
ben och svans som en bock och
ofta spelande på panflöjten,
sy’-rinx. Han uppfattades som ett
uttryck för naturens alstrande och
livgivande kraft och tillädes stor
sinnlighet och livsglädje. Han
kunde stundom injaga panisk
skräck (se Panik).
Panachering [panasje’-] (av
fr. panache, fjäderbuske),
brok-bladighet, förekomst av vita,
gula 1. röda fläckar 1. strimmor
på gröna blad. P. kan bero på
ärftliga defekter hos klorofyllkornen,
fläckvis antocyanbildning 1.
infektion (jfr Mosaiksjuka).
Panafrikani’sm (se P a n - ), se
Negrer sp. 728.
Panai’nos, grekisk målare,
verksam på 400-t. f. Kr.,
medhjälpare till Polygnotos (se d. o.).
Panai’tios, levde omkr. 180—
110 f. Kr., grekisk filosof. P.
mildrade den äldre stoicismens etiska
stränghet och anpassade sina
fordringar efter livets krav. P.
förmedlade till romarna
kännedomen om grekisk filosofi.
Panama’, sp. Panama. 1. R e
-p ü b 1 i c a de Panama,
republik i Central-Amerika (jfr d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
