Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1595
Pantomim—Panträtt
1596
Pantograf.
stift B på en annan sidas
förlängning följer man den kurva, som
skall avbildas. Om ritstiftet C
fästes på en tredje sidas
förlängning, så att A, B och C ligga i rät
linje, komma de att göra det, även
då B flyttas, och C beskriver
därvid en kurva, likformig med den
av B beskrivna.
Avbildningsska-lan blir ED -.DB.
Pantomi’m (av grek, pan, allt,
och mim, se d. o.), ett framför allt
hos romarna vanligt dramatiskt
spel, som utfördes medelst gester
och åtbörder utan någon av
skådespelaren framsagd text. Det
försågs med praktfull utstyrsel
och ackompanjerades av livlig
musik. P., vars innehåll ofta var
mytologiskt, hade i allm. en
slipp-rig karaktär. I nyare tid har P.
odlats framför allt i det italienska
folklustspelet samt hos
österländska folk. Besläktad med P.
och i viss mån en fortsättning på
denna är baletten (se d. o.). —
Adj.: pantom i’mis k.
Panto’poda, se
Havsspind-1 a r.
Pantopo’n, se Opium.
Panträtt, den åt en borgenär
som säkerhet för hans fordran
tillerkända rätten till en viss sak,
panten. P. innebär, att
borgenären (panthavaren) kan få
panten såld och likvid för sin fordran
ur köpeskillingen, om gäldenären
(pantgivaren) icke fullgör sin
förbindelse med avseende å
ifrågavarande skuld. P. är odelbar,
d. v. s. gäldenär, som gör
avbetalning ä sin skuld, får icke ta
tillbaka en däremot svarande del av
panten. Vidare äger borgenär ta
betalning ur panten oberoende av
fordringens preskription 1.
preklu-sion, varjämte P. är förenad med
förmånsrätt i händelse av
gälde-närens konkurs. Man skiljer
mellan P. med besittning
(handpant) samt P. utan besittning
(P. i s. k. underpant),
hypo-tek, hypoteksrätt (se H y p o
-t ek). Vidare talar man om
frivillig P., som uppkommer genom
avtal 1. testamente, till skillnad
från tvungen P., som uppkommer
genom t. ex. utmätning. Ävenledes
skiljer man mellan P. i lös
egendom och P. i fast egendom. P. i
lös egendom kan uppkomma på
följande sätt: a) Genom
pantavtal, därvid gäldenären förbinder
sig att till borgenären ss.
säkerhet för hans fordran överlämna
visst löst gods ss. pant. Alla slags
lösa saker kunna vara föremål
för pantsättning (dock i allm.
ej fartyg). Även en fordran kan
pantsättas, om den grundar sig
å skriftligt fordringsbevis.
Borgenären är skyldig att vårda panten
och får icke utan pantgivarens
samtycke nyttja, utlåna 1. uthyra
densamma. Utgöres panten av
intecknat skuldebrev, är
panthavaren skyldig förnya inteckningen.
Panthavaren får ss. regel icke hos
annan pantsätta panten. Avtal
mellan pantgivare och panthavare
därom, att den förre skall vara
förlustig sin äganderätt till
panten, därest skulden ej betalas
inom viss tid, är utan rättslig
verkan, b) Genom utmätning, c)
Genom självpantning (se d. o.) ss.
avtäkt och intäkt (jfr
Besittning). d) Genom särkilda
lag-stadganden. Sådan P. tillkommer
dels — under förutsättning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
