Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papper - Pappersgyttja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1611
Pappersgytt j a—Papyros
1612
åstadkommas genom upphöjda 1.
inpregsade mönster, som för
handgjort P. anbringas i formen, för
maskingjort å en vals,
”dandyrul-len”. Mönstret avtryckes i det
våta, ännu mjuka pappersarket L
pappersbanan. — En översiktlig
indelning av de ytterligt
talrika kvaliteterna är svår att göra,
helst som dessa ofta utan
bestämda gränser övergå i varandra.
Dock kan man med hänsyn till
papperets tekniska bearbetning
skilja mellan två grupper. A.
Opreparerat papper (papp) är
(efter torkning på
pappersmaskinen 1. eljest) marknadsvara utan
någon annan bearbetning än
glätt-ning, skärning och rullning.
Opreparerat P. har den ojämförligt
största användningen. Hit höra de
flesta skriv-, bok-, rit-, tryck-,
omslags- och säkerhetspapper,
framställda dels av blekt fiber
(finpapper), dels av oblekt, s. k.
naturfärgad fiber (grovpapper).
B. Preparerat papper (papp)
förekommer dels endast
ytprepa-rerat, utan kemisk omvandling av
fibern, ss. s. k. bestruket P. för
vissa tryckeriändamål, bronserat
P. 1. tryckt, färgat och pressat
s. k. fantasipapper, dels med inre
preparering, vare sig utan kemisk
omvandling av fibern
(vaxpap-per, reagenspapper, med asfalt 1.
tjäroljor impregnerad
byggnads-papp etc.) 1. slutligen P. med
kemiskt omvandlad fiber, ss.
pergamentpapper och vulkanfiber.
Pappersgyttja,
pappers-1 e r a, gyttj a, resp, lera, som vid
torkning bladar upp sig i
pappers-tunna skikt.
Pappersmullbärsträdet,
Bro-ussone’tia papyri’fera (fam.
Mora’ceae), träd i Japan och Kina,
numera odlat även i andra länder.
Bastvävnaden i dess bark
använ
des till beredning av ett slags
mjukt, böjligt och starkt papper.
Pappersmynt, beteckning för
sådana sedlar, vilka äro lagligt
betalningsmedel (sed. o.)
men ej inlösliga i (det metalliska)
huvudmyntet efter sitt nominella
värde (se Myntfot).
Papperssnäcka, Argongu’ta
a’rgo, en art
Huvudfoting-ar. Två av honans fångstarmar
äro i spetsen skivlikt utbredda
och avsöndra det papperstunna,
vita, spiralformiga skal, som
omger kroppen. Hanen är betydligt
mindre än honan, saknar skal och
avger en fritt rörlig
hectocotylus-arm (jfr Huvudfotingar
sp. 1044). Atlanten, Medelhavet.
Pappersvikt, detsamma som
flugvikt (se Boxning).
Pa’ppos, grekisk matematiker,
verksam i Alexandria omkr. 300
e. Kr., skrev historiskt viktiga
referat av äldre arbeten inom
matematik och mekanik med egna
betydelsefulla tillägg, ss. den
sedermera efter Guldin benämnda
satsen.
Pa’prika, se Peppar.
Papu’a (malaj., krusig), en
människoras (om rastypen se
Människoraser sp. 526).
Av P. talas de s. k. p a p u a
-språken, vilka synas tillhöra
olika språkstammar. Melanesiens
P., vilka underkuvats 1.
uppblandats med andra folk, tala
mela-nesiska språk. De P., som
bibehållit egna språk, befolka största
delen av Nya Guinea, öarna i
Torres’ sund, v. och inre Nya
Britannien och finnas även på
Salomonöarna.
Papu’abukten, bred havsbukt
på Britt. Nya Guineas sydkust.
Papyrologi’ (av papyros, se d.
o., och lo’gos, lära),
papyrosforsk-ning.
Pa’pyros (grek.; lat. papy’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
