Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paradigm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1617
Paradigm—Paradox
1618
även F ä k t k o n s t sp. 839. —
Paraddagar, vissa kungliga
födelse- och namnsdagar m. fl.,
som firas med stor parad av
vakter m. m., en del även med salut
(salutdagar). —
Parade’-r a, vara uppställd till 1. defilera
i parad; ståta.
Paradi’gm (av lat.
paradi’g-ma, förebild), böjningsmönster,
typexempel på ords böjningssätt;
även inbegreppet av ett enskilt
ords böjningsformer (i denna
mening tillhör t. ex. hästens ett
annat P. än västens).
Paradis (grek. para’deisos,
urspr. från iranska språk),
lustgård. Namnet har genom
Septua-gintas och Vulgatas förmedling
kommit att särskilt beteckna den
”Edens lustgård”, om vilken
berättas i 1 Mos. 2—3 (se
Paradisberättelsen). P.
förekommer även i judendomens och
kristendomens eskatologi, ss. de
saligas uppehållsort för en tid 1.
för beständigt (jfr i N. T. Luk.
23: 43 m. fl.). — I bildlik
betydelse betecknar P. en ljuvlig plats
1. ett lyckligt tillstånd.
Paradisberättelsen, en i 1
Mos. 2—3 förekommande
berättelse om Edens lustgård (se
Paradis). Den härrör från
Jahvis-ten och är hållen i folksagans ton:
paradiset är den härliga lustgård
med underbara träd o. s. v., i
vilken de första människorna sattes.
Den finnes enl. berättarens mening
än i dag kvar (jfr 1 Mos. 3: 24),
men människorna ha utdrivits
därifrån, sedan de trots förbudet
smakat på frukterna från
kunskapens träd (jfr Syndafallet).
Paradisets läge antydes i 2: 10 ff.,
men uppgifterna äro mycket
oklara; i v. 14 nämnas dock
tydligen Tigris och Eufrat. En ännu
färgrikare och mer mytologisk
form av paradisberättelsen förut-
Paradisfåglar. En art av släktet
Para-disea.
sättes i Hes. 28: 12 ff. (jfr även
Job 15: 7 f.). Till berättelsen’ ss.
helhet har man ännu icke
påträffat någon direkt utombiblisk
parallell, men flera enskilda
motiv däri erinra om detaljer i den
babyloniska mytologin.
Paradisfisk, se
Labyrintfiskar.
Paradisfåglar, Paradise’idae,
en fam. Tättingar med spec.
hos hanarna praktfull
fjäderdräkt. Nya Guinea, Aruöarna,
Australien. Skogsfåglar, som leva
av insekter, bär m. m. — Hos
vanliga paradisfågeln,
Paradi’sea a’poda, är hanen
mörkbrun med hjässan och halsens
sidor gula, pannan, huvudets sidor
och strupen guldgröna samt långa
orangegula prydnadsfjädrar från
kroppens sidor. Honan är ovan
ljust gråbrun, under ljusgul.
Längd c: a 45 cm. —
Atlas-fågeln, Ptilorhy’nchus
viola’ce-us, som bär en fjäderkrage i
nacken, bygger (liksom vissa andra
P.) under fortplantningstiden
”lövhyddor” av kvistar, strån och
bjärt färgade föremål, ss.
snäckskal, metallbitar m. m.
Paradisänka, se
Vävar-fåglar.
Paradisäpnle. se
Äpple-t r ä d. Jfr Dvärgträd.
Parado’x (grek. para’doxon,
av para’, emot, och do’xa,
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
