Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1629
Parapet—Parasit
1630
hårt, träaktigt skal, i vilket en
tapp lossnar vid mognaden. P. äro
rika på olja och äggviteämnen.
Parape’t (ital. parapetto, av
par are, skydda, och petto, bröst),
bröstvärn, t. ex. på en kaj,
våg-brytare e. d.
Paraply (fr. paraplui, mot
regn), regnskärm. Jfr
Parasoll.
Parapo’dier (av grek, para’,
bredvid, och po’dion, liten fot), se
Polychaeta.
Parasele’ner (av grek, para’,
bredvid, och sele’ne, måne),
bimånar, halofenomen (se d. o.),
motsvarande bisolar.
Parasi’t (grek. para’sitos, av
para’, bredvid, och si’tos, föda).
1. Organism, som lever (snyltar,
parasit e’rar) på och hämtar
sin näring från en annan levande
organism, värddjur 1.
värdväxt, och därigenom skadar
denna. Detta levnadssätt kallas
parasit i’sm. Då ingen skada
tillfogas organismerna, sägas de
leva i kommensali’sm, och
då båda dra nytta av samlivet,
i symbios (se d. o.). E’k t o
-parasiter leva på värdens
hud 1. andra yttre organ,
endo-1. e’ntopar asiter (i fråga
om djur även entozo’er) i
värdorganismens inre organ;
mellan dessa typer finnas övergångar.
— Bot. Parasitiska växter kunna
vara oblig a’ta P., d. v. s.
kunna icke undvara parasitlivet,
1. ock vara fakultati’va,
d. v. s. blott under vissa
omständigheter parasitiska. Till de
senare höra bl. a. vissa
mögelsvampar -(t. ex. Penici’llium glqu’’
cum), vilka leva på gammal ost
o. d. men även kunna infektera
öppna sår. P. äro särskilt vanliga
bland bakterier och svampar,
relativt sällsynta bland högre
växter. Ex. på obligata P. bland
svenska fanerogamer äro
vätte-rosen, som även saknar klorofyll
och därför är ur stånd att
assimilera kolsyra, samt Cuscu’ta och
mistel, vilka senare dock
innehålla klorofyll (spec. den
sistnämnda) och därför själva kunna
assimilera kolsyra samt således ej
hämta all näring från värdväxten
(halvparasiter).
Fakultativa P. 1. obligata halvparasiter
äro vanliga inom fam.
Scrophula-ria’ceae (ögontröst,
Melampy’-rum m. fl.). Halvparasiter uppta
trol. huvudsaki. oorganiska
närsalter och vatten från
värdplantan. Frön av P. gro ofta blott vid
närvaro av en värdplanta. — Jfr
Epifyter och Saprofyter.
— Zool. Många lägre djur, ss.
vissa urdjur, maskar (bl. a.
in-älvsmaskar, ss. Angui’Uula,
binnikemaskar, Guineamask,
leverflundra, pallissad-, pisk-, spol- och
springmask, trikin), kräftdjur,
insekter m. fl., äro P. Vanl.
medför parasitismen en ombildning
av kroppsform och organisation
hos P.: vidhäftningsorgan, ss.
hakar, sugskålar, utbildas,
ställ-flyttningsorgan och, spec. hos
entoparasiter, sinnesorgan,
nervsystem och tarmkanal reduceras
och kunna ss. obehövliga helt
försvinna. Värddjurets kroppssafter
upptas då direkt genom P: s hud.
P:s könsorgan utvecklas däremot
starkt. Äggproduktionen måste
(hos entoparasiter) vara mycket
stor, då endast en ringa procent av
äggen slumpvis hamnar i ett nytt
värddjur. Larver av vissa P. (t. ex.
sugmaskar) parasitera på en 1.
flera mellanvärdar, innan
full utveckling nås hos det sista
värddjuret. överföringen sker
oftast så, att det ena djuret
uppäter det andra, parasitförande,
och sålunda nödgas överta
värd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
