Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parbleu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1635
Parentes—Parhelisk ring
1636
Parente’s [stundom -rangte’s]
(fr. parenthèse, av grek.
pare’n-tesis, insättning bredvid). 1.
Språkv. Språkuttryck (ord, sats
etc.), inskjutet i 1. tillagt efter
en sats 1. satsförbindelse och vanl.
utan grammatiskt sammanhang
därmed. P. utmärkes med
parentestecken, tankstreck 1. komma.
Förekomma två P., den ena inom
den andra, utmärkas de med olika
tecken. — 2. Benämning på
parentestecknet () ; jfr Klämmer.
— Matem. P. betecknar, att det
innanför denna stående uttrycket
skall behandlas som ett tal, med
vilket de utanför P. skrivna
operationerna utföras. — P a
-rente’tis k, inskjuten som
parentes.
Pare’ra. 1. (Fr. parer, av lat.
para’re, bereda, rusta), avvärja
(hugg 1. stöt). Jfr Fäktkonst
sp. 839. — 2. (Fr. parier, av lat.
paria’re, göra lika), slå vad, hålla
för 1. mot (i spel 1. tävlan).
Pare’rdolk, P a r e’ r p 1 å t,
P a r e’ r s t å n g, se Svärd.
Pare’s (av grek. pa’resis,
för-slappning), se Förlamning.
Parestesi’ (av grek, para’,
bredvid, och ai’stesis, känsel),
abnorma känselförnimmelser i
huden.
Par excellence [äksøla’ijs], fr.,
företrädesvis, i första rummet.
Parfait [-fä] (fr., fullkomlig),
glace, frusen direkt i den form, ur
vilken den uppstjälpes före
serveringen.
Par force [fåTrs], fr., med
våld. — Parforcejakt
(försv. parf orsj akt), se
Jakt sp. 31.
Parfy’m (fr. parfum, av lat.
per-, mycket, och fuma’re, röka),
flytande tekniska preparat,
innehållande välluktande ämnen i
form av essenser, lösta i
flytande lösningsmedel, ev. med
till
satser, som moderera
doftspridningen, f i x a t ö r e r, 1. påskynda
densamma. Luktämnena erhållas
främst ur växtriket (blommor,
blad, frukter, ved och bark);
ani-■maliska ämnen, använda till P.,
äro ambra, mysk och sibet; f. ö.
användas även syntetiska
organiska föreningar. Ur
växtdelarna utdras luktämnena genom
pressning (t. ex. av citron-,
pomerans- och bergamottskal),
d e s t i 11 a t i o n (se d. o. sp.
252) med vatten 1. ånga, e x
-traktion (utdragning) med
bensin, alkohol, eter
o.d.,mace-ration 1. infusion, som
består i växtdelarnas inbäddande i
fett (t. ex. renat svinister 1.
olivolja) i värme, och slutligen a d
-sorption 1. enfleurage,
som användes för mycket flyktiga
och obeständiga blomdofter, på
vilka värme skulle inverka
ogynnsamt. Blommorna läggas därvid
mellan falsförsedda glasplattor
med ett c:a2 mm. tjockt fettlager
1. inpackas mellan oljedränkta
flanelldukar. De eteriska oljorna
utdras ur fetten medelst alkohol.
— De syntetiska luktämnen, som
ensamma 1. i förening med
naturliga användas i P., äro vanl.
alkoholer, aldehyder 1. estrar. De
naturliga 1. syntetiska ämnena
sammansättas till essenser, som lösas
i alkohol. Tillsatser av eter,
kloroform m. m. öka
doftspridningen; fixatörer äro bl. a.
peru-balsam, ambra, mysk. — Bruket
av P. förekom hos de orientaliska
kulturfolken redan i äldsta tid;
det upphörde under slutet av
antiken i Västerlandet, där det
först under renässansen
återupplivades.
Par hasard, fr., se Hasard.
Parhelisk ring (av grek, para’,
bredvid, och he’lios, sol),
halo-fenomen (se d. o.) i form av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
