Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris, Frankrikes huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1641
Paris
1642
vackra parker, vartill kommer
Seine, som för P:s stadsbild
spelar samma roll som Thames för
Londons. — Det egentliga P.
bildar i stort sett en cirkel, skuren
i två olika stora delar av Seine,
som här kröker starkt.
Medelpunkten utgöres av det av Seine
kringflutna äldsta P., Cité.
Stadens koncentriska tillväxt på
flodens stränder framträder klart i
stadsplanen. Närmast Cité
utbreder sig gamla staden, på norra
(högra) stranden omsluten av de
i en båge löpande inre, stora
boulevarderna, les grands boulevards,
anlagda på platsen för de under
Ludvig XIV nedrivna,
medeltida befästningarna, på södra
(vänstra) stranden av en
motsvarande, senare anlagd
boulevardgördel. Utanför den inre
boulevardgördeln ligger en yttre,
motsvarande stadsmuren 1789, och
utanför denna ligga de 1860
inkorporerade förstäderna, skilda från
de nuv. genom de på 1840-t.
anlagda, nu till stor del raserade
stads-vallarna. — P: s bebyggelse har en
övervägande modern prägel. Från
medeltiden återstå blott enstaka
byggnader, främst kyrkor, från
renässansen flera framträdande
profanbyggnader och från Ludvig
XIV: s och XV: s tid hela
stads-partier i de aristokratiska
kvarteren, plats- och gatuanläggningar.
De av Napoleon I inledda arbetena
på stadsplanens modernisering
fullföljdes på ett glänsande sätt
och med enorma kostnader under
andra kejsardömet efter planer
av Haussmann (se d. o.), som
i sin strävan att öppna stora
perspektiv drog fram nya, breda
gator i de äldre stadsdelarna samt
anlade de storartade
Champs-Élyséeskvarteren och de
vidsträckta parkerna i
stadsperife-rin. — Cité, P:s äldsta del, gal-
lernas Lute’tia Parisio’rum,
romarnas och frankernas P., upptar
Ile de la Cité, den v. och största
av Seineöarna, förbunden med
flodstränderna genom flera broar,
främst Pont-Neuf, P:s äldsta bro,
anlagd 1578 och sedan 1600-t.
smyckad med en ryttarstaty av
Henrik IV, den nuv., av F. F.
Le-mot, rest 1818. Här låg under
medeltiden konungaborgen och de
förnämsta kyrkorna. Av de senare
kvarstår alltjämt P:s
huvudkyrka, Notre-Dame, uppförd 1163
—1235 på platsen för två äldre
kyrkor. Svårt skadad under
revolutionen, restaurerades den på
1800-t. av Viollet-le-Duc och bär
därefter i stort sett sin
ursprungliga prägel. Notre-Dame är en av
den franska unggotikens största
skapelser. Berömda äro särskilt
den sällsynt monumentala
väst-fasaden, förebildlig för flera
senare franska katedraler, och de
rikt skulptursmyckade, ofta
restaurerade portalerna (se ill. till
Bildhuggarkonst sp. 1526
och Båge sp. 891.). På den
forna konungaborgens plats reser
sig nu domstolsbyggnaden, Palais
de Justice (fordom säte för
parlamentet), till sin nuv. gestalt
hu-vudsakl. härrörande från
1700-och 1800-t. men med medeltida
rester, ss. La Conciergerie, P:s
äldsta fängelse (se
Conciergerie), och det lilla, 1245—48
uppförda, med sällsynt sköna
glasmålningar smyckade forna
slottskapellet, S ainte-Chapelle,
ett av den franska gotikens mest
utsökta och berömda verk. På Ile
de la Cité ligger även Hötel-Dieu,
P:s äldsta och ett av dess största
sjukhus, med anor från 600-t. —
På den andra ön, den stilla Ile
Saint-Louis, ligga flera
adelspa-lats från 1600- och 1700-t., främst
det av Le Vau uppförda, av Lebrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
