Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pas-de-Calais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Pas-de-Calais—Pasja
22
lingar (bl. a. Poemi conviviali,
1904) Carduccis antikiserande
strävanden.
Pas-de-Calais [pa da kalä’]. 1.
Se Engelska kanalen sp.
1018. — 2. Departement i n.ö.
Frankrike, vid P. 1. Betydande
jordbruk, bergsbruk (kol, järn),
industri och fiske. Badorter.
990,000 inv. Huvudstad Arras.
Pasdeloup [padlo’], Jules
É t ien ne, f. 1819, d. 1887,
fransk orkesterdirigent,
anordnade 1861—84 i Paris de s. k.
”con-certs populaires”, vid vilka bl. a.
utfördes samtida franska verk.
Denna form av konsertverksamhet
återupptogos 1920 av Rhené-Baton
(”Concerts Pasdeloup”).
Pas de quatre [pa da ka’ttr]
(fr., av pas, steg, och quatre,
fyra), se Dans sp. 78.
Pasewalk [pa’se-], stad i prov.
Pommern, Preussen, v. om
Stet-tin. 12,000 inv. — Under
Trettioåriga kriget stormades 1630 det
av svenskarna besatta P. av
kejserliga trupper, som ödeläde det.
Pa’sic [-sjitj], Ni kol a, f.
1844, jugoslavisk politiker. Till
yrket byggnadsingenjör, blev P.
deputerad 1878, grundade 1881
det radikala partiet och bedrev en
energisk opposition mot konung
Milans regim. 1883 dödsdömd för
deltagande i en sammansvärjning
men sedermera benådad, invaldes
han ånyo i skupstinan, vars
talman han blev 1890, och var 1891—
92 ministerpresident. Gentemot
Österrike-Ungerns Balkanpolitik
sökte P. anknytning till Ryssland.
För delaktighet i ett attentat mot
Milan förvisades han 1899 men
återvände efter dynastin
Obreno-vics fall 1903. Ss. det radikala
partiets chef var P. från denna
tid den serbiska politikens
verklige ledare (1904 utrikesminister,
från 1906 flera gånger minister-
Nikola Basic.
president) och en energisk
främ-jare av den storser biska rörelsen
(se Jugoslavien sp. 263 f.).
Vid den jugoslaviska statens
bildande hävdade P. under en mängd
konflikter med kroater och
slovener ett det serbiska folkelementet
gynnande krav på en enhetsstat.
Han var Jugoslaviens
representant pä fredskongressen i Paris
1919. Fortsatta konflikter med
kroaterna ledde april 1926 till P:s
tillbakaträdande.
Pasi’fae, se M i n o s.
Pasigrafi’ (av grek. pa’si, för
alla, och gra’fein, skriva),
skriftsystem, som alla kunna läsa på
sitt eget språk. Varje begrepp 1.
begreppsförhållande uttryckes
genom ett skrifttecken 1.
kombination av sådana (jfr
Ideogra-fi). Ett slags P. äro våra
vanliga siffror och de tecken, som
användas i matematiska, kemiska
o. a. vetenskaper.
Pa’sja (turk., av padisjah, se
d. o.), hög rang- och ämbetstitel i
flera länder i främre orienten; i
Turkiet den högsta rangtiteln,
som förlänas högt uppsatta
förtjänta män (dock ej andliga).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
