Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poetisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Poetisera—Poincaré
346
fattning om konstens väsen. Han
hävdar, i motsats till den
rationalistiskt didaktiska
konstuppfattningen, poesins egenvärde. Den
nyromantiska epokens P. behärskas
av den metafysiska spekulationen
hos t. ex. Schelling, som
ordnade diktarterna i ett system, där
den dramatiska formen
framstäl-les som den högsta. Den nya
konsten försvarades teoretiskt och
konstens regellöshet hävdades av
bl. a. A. W. Schlegel och V.
H u g o. Historiska synpunkter
dominera i W. Wackernagels
föreläsningar (1836, tr. 1873). —
I opposition mot den metafysiska
spekulationen (Hegel, Vischer),
som härledde konstverken ur det
skönas idé, framträdde under
1800-t. en psykologisk estetik.
Även P. skulle nu bli ”en modern
vetenskap” på empirisk grund. I
denna anda verkade, med större 1.
mindre framgång, bl. a. Scherer
och D i 11 h e y. Man studerade
”det poetiska skapandets
psykologi”. Specialarbeten om lyriken
föreligga av R. M. Werner och
E. G e i g e r. Slutligen har även
den naturvetenskapligt mekaniska
uppfattningen, att poesin skulle
kunna förstås enl. psykologiska
lagar, rönt motstånd.
Banbrytande för forskningen om de poetiska
doktrinerna och deras betydelse
äro den italienske filosofen B.
C r o c e s arbeten från början av
1900-t. De poetiska problemen
behandlas i estetiska
sammanfatt-ningsverk t. ex. hos D e s s o i r,
som genomför en ”antirealistisk”
synpunkt. Nyare svenska
hithörande arbeten äro E. Wrangels
Dikten och diktaren och H.
Larssons Poesiens logik.—Jfr
även Litteraturkritik.
Poetise’ra, P o e’ t i s k, se
Poesi.
Poetisk Kalender, årligen
ut
given i Uppsala av Atterbom 1811
—21, efter Phosphoros’
upphörande det egentliga organet för de
svenska nyromantikerna.
Po’ggendorff, Johann
Christian, f. 1796, d. 1877, tysk
fysiker, prof, i Berlin 1834, uppfann
multiplikatorn och (1827)
spegel-avläsningen. P. utgav 1824—77
Annalen der Physik und Chemie
samt Biographisch-literarisches
Handwörterbuch (2 bd, 1858—63).
Poggio-Braccioli’ni [på’ddjå
brattjå-], Gian- Francesco,
f. 1380, d. 1459, italiensk
humanist, Florens kansler och
hislorio-graf 1453, samlade under talrika
resor antika handskrifter och
skrev satirer mot prästerna
(Fa-ce’tiae, 1470) samt avhandlingar
om mänskliga synder och laster.
Pogro’m, ry., härjning, i spec.
mening beteckning för de särskilt
mot judar riktade ryska
oroligheter, vartill befolkningen under
tsartiden uppeggades, ofta för att
dess uppmärksamhet skulle
vändas bort från något för regeringen
mindre behagligt. Oftast ägde P.
rum i Ukraina och Polen. Även
efter revolutionen 1917 ha P.
ibland anordnats.
Pohjanmaa [på’janma], finskt
namn på Österbotten.
Poilu [poaly’] (fr., hårig),
populär benämning på den franske
soldaten under världskriget.
Poincaré [-äijkare’]. 1.
Henri P., f. 1854, d. 1912, fransk
matematiker, prof, i matematisk fysik
och sannolikhetskalkyl i Paris
1886, i matematik 1*896. P.
behandlade de flesta grenarna av
matematiken, främst teorin för
lineära differentialekvationer, och
införde de automorfa
funktionerna. P. utgav även betydande verk
inom celest mekanik och de flesta
grenar av matematisk fysik. Hans
undersökning av roterande vätske-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
