- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
521-522

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Postväsen - Potage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

521

Potage—Potatis

522

uppstod). För 1925 uppgingo
postverkets inkomster till 64,9
och utgifterna till 51,9 mill. kr.

Potage [-taj], fr., avredd
soppa, kokt på kött, grönsaker e. d.

Potala, se L a s a.

Potamoge’ton, växtsläkte
(fam. Potamogetona’ceae).
Vattenväxter (mest i sött vatten),
med gröna blommor i ax. P.
notans, g ä d d n a t e, har dels smala,
nedsänkta, dels breda, flytande
blad, P. perfolia’tus, å 1 n a t e,
har korta, breda, nedsänkta blad,
P. pectina’tus, borstnate,
nedsänkta, trådfina blad.

Potamogetona’ceae,
växtfamilj (ordn. Helo’biae). Hit höra
bl. a. Potamoge’ton och Zoste’ra.

Potatis (eng. potato, av sp.
patata), Sola’num tubero’sum
(jfr Solanum), ört från
Anderna i Chile, Peru och Ecuador.
P. har parbladigt delade blad
med olikstora småblad, rödblåa 1.
vita blommor och runda, gulgröna
bär (”potatisknopp”). Bären äro
liksom färsk blast giftiga till
följd av halt av alkaloiden s o
-1 a n i’ n. Plantan utsänder
underjordiska skott, som i mörker
(under jorden) svälla upp i spetsen
till stärkelsefyllda stamknölar
(potatisar, potäter).
På knölarna finnas knoppar
(”ögon”), ur vilka nya plantor
kunna växa fram, varvid
stärkelsen förbrukas. — P. infördes till
Europa på 1500-t. kort efter

Potatis. Utlöpare med knölar.

Potamogeton. Gäddnate (t. v.). —
Al-nate.

Amerikas upptäckt men blev
allmänt odlad först på 1700-t. Till
Sverige infördes den av J.
Al-strömer. P. utgör numera en av
de viktigaste näringsväxterna,
odlas i alla länder, dock knappast i
rent tropiskt klimat, samt
begagnas som födoämne och fodermedel,
till framställning av potatismjöl
(se Stärkelse) och till
brännvinstillverkning. — Lantbr.
Knölarna äro skrymmande och
frost-känsliga, vilket försvårar
transport; P. odlas därför vanl. i
varje ort ung. i förhållande till
behovet. I Sverige, där
årsförbrukningen uppgår till c:a 250
kg. per inv. (sättpotatisen
oberäknad), upptar potatisodlingen
i medeltal 150,000—160,000 har 1.
något över 4 % av åkerarealen.
Odlingen är störst i Blekinge och
Kristianstads 1. samt, i
förhållande till åkerarealen, vid de mindre
jordbruken. Landets skörd fyller
ej fullt den inhemska
förbrukningen. Skörden i Sverige uppgår
i medeltal till 1,8—2 mill. ton 1.
c:a 12 ton per har men kan stiga
till 20—30 ton och växlar starkt,
spec. till följd av sjukdomar,
främst potatissjuka och i senare
tid i vissa trakter bladrullsjuka.
Potatiskräftan och Coloradoskal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free