Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Produkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Produkt—Profet
614
Produ’kt (j±T Producera),
alster. — Matem. Se
Multiplikation.
Produktion (jfr
Producera), förberedande verksamhet för
behovstäckning. Vid varje slag av
P. medverka vanl. ett stort antal
olika produktionsmedel
1. produkt i’vkrafter
(ar-betskraft av olika slag, maskiner,
råvaror etc.). P. regleras vanl. i
likhet med konsumtionen av
prisbildningen (se d. o.). Jfr L a g e n
om den avtagande
avkastningen. —
Produktionsfaktor, benämning på
de i produktionen medverkande
krafterna, sammanfattade i
grupper. Som sådana räknas sedan
gammalt arbete, jord 1.
naturkrafter i allm. och kapital samt
numera ofta även
företagarverk-samhet. —
Produktions-foder, se Utfodring. —
P r o d u k t i o n s k o si t n a d e r,
de sammanlagda priserna på de
produktionsmedel, som vid viss
produktion tas i anspråk. —
Produktionskredit,
kredit för produktionsändamål till
skillnad från kredit för personlig
förbrukning, konsumtionskredit.
— Produktionsskatt, se
Konsumtionsskatt.
Produkti’v (jfr
Producera), frambringande, alsterrik;
fruktbar; givande, lönande. ■—
Språkv. Tjänande som mönster
vid nybildning. —
Produktivkraft, se Produktion.
Produktplakatet, en 1724
införd sjöfartsförordning, enligt
vilken utländska varor vid införsel
till Sverige skulle fraktas å
svenska fartyg 1. fartyg från
samma land som varan själv,
medan införsel i andra hand med
utländska fartyg förbjöds. P. var
en efterbildning av
navigations-akten och avsåg att främja
sven
ska handelsflottans utveckling.
Holländarna vidtogo som
repressalier liknande åtgärder mot
svenska fartyg (genom
”retorsions-plakatet” 1729). Utan formligt
upphävande blev P. genom avtal
med främmande makter
småningom satt ur kraft från mitten
av 1800-t.
Pro et co’ntra, lat., för och
mot.
Profa’n (lat. profa’nus, av
pro, framför, och fa’num,
helgedom), icke helig, oinvigd;
världslig, icke kyrklig; lekmanna-, icke
prästerlig; hädisk. —
Profa-n e’ r a, vanhelga. —
Profana-t i o’ n, vanhelgande.
Profa’num vu’lgus, lat., ”den
råa (eg. oinvigda) hopen”, citat
från Horatius.
Professio’n (lat. profe’ssio, av
profite’ri, anmäla, öppet
förklara), yrke, näringsfång.
Professione’ll (eng.
professional, yrkessportsman), person, som
yrkesmässigt utövar idrott 1.
genom överträdande av
amatörbestämmelserna gått förlustig
sitt amatörskap.
Profe’ssor (lat., offentlig
lärare, av pr.ofite’ri, anmäla, öppet
förklara), i Sverige dels titel på
de ordinarie huvudlärarna vid
universitet, högskolor och vissa
andra läroanstalter samt i vissa
fall på innehavarna av med
högre vetenskaplig (ibland tillika
museal) verksamhet i övrigt
förenade poster, dels av K. M:t
förlänad hederstitel (professors
namn) åt framstående
vetenskapsmän 1. undantagsvis
konstnärer; i vissa länder även
gymnasielärare. — P r o f e s s u’ r,
professors ämbete.
Profe’t (grek, pr o fe’tes,
för-kunnare), i det gamla Grekland
den som i ett tillstånd av
hänryckning förkunnade gudomens vilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
