Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radbruch ... - Radikal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Radie—Radikal
800
det ungerska väldet över
Kroatien och blev därför av
myndigheterna flera gånger straffad.
Han grundade 1904 ett kroatiskt
bondeparti, vars ledare han sedan
varit. Vid Donaumonarkins fall
var R. i nationalrådet i Agram (se
Jugoslavien sp. 265)
verksam för sina nationella idéer, som
i motsats till Pasics gingo ut på
en federativ serbisk-kroatisk
republik. I skupstinan använde han
i början en fruktlös
obstruktions-taktik. R:s besök i Ryssland
1924 gav Basic anledning att
1925 häkta R. för landsförrädiska
stämplingar. R. föll kort
därefter till föga, avsvor sina
republikanska idéer och krav på
kroatisk autonomi samt ingick
snart i Pasics ministär ss.
undervisningsminister. Sedan R., som
sannolikt ej var utan del i Pasics
störtande 1926, ett par veckor
tillhört den nya ministären Usunovic,
utträdde lian ur denna jämte sin
brorson och medhjälpare P a v 1 e
R., f. 1SS7, som från 1925 varit
jordbruksminister.
Ra’die (av lat. ra’dius,
hjuleker), se Cirkel.
Radie’11, se R a d i a 1 2.
Radie’ra, utstråla; verkställa
utsändning med radiotelefoni 1.
-telegrafi.
Radiguet [-gä’], Raymond,
f. 1903, d. 1923, fransk författare,
väckte stor uppmärksamhet med
de psykologiska kärleksromanerna
Le diable au corps (1923) och Le
bal du comte d’Orgel (1924; Greve
d’Orgels bal, 1925).
RadikaT (av lat. ra’diæ, rot),
som avser roten, som går till roten
av något; grundlig,
genomgripande, omvälvande, ytterlig;
person, som yrkar på genomgripande
förändringar av bestående
förhållanden, särskilt sociala och
politiska; flerstädes politisk
parti
beteckning, avseende vanl.
ytterliggående borgerliga (danska
radikala vänstern och franska
radikalerna) 1. socialistiska (franska
radikalsocialisterna)
vänsterriktningar. — Kem. Begrepp, som
använts sedan Lavoisiers dagar
men under olika tider haft något
olika betydelse. Berzelius
betecknade med R. den syrefria delen
av syror och baser, medan v.
Lie-big och Wöhler påvisade en
syre-haltig R., b e n s o y’ 1, C6H5- CO.
Män menar nu med R. en i en
molekyl ingående atom 1. atomgrupp,
vilken bildar en mer 1. mindre
sluten enhet och som bibehålies
oförändrad, även om den övriga
delen av molekylen förändras. En
sådan R. kan ej existera i fritt
tillstånd, enär icke atomernas
alla valenser äro tagna i anspråk
för att binda varandra. R. blir
en-1. flervärd, beroende på de fria
valensernas antal. En R. kan
ha mer utpräglat positiv 1.
negativ karaktär, beroende på de
ingående atomernas beskaffenhet.
Sådana R. äro t. ex. NO2
(nitro-gruppen), SO2, NH4 (ammonium),
CN (cyan) m. fl. Begreppet R.
användes särskilt inom
organiska kemin. Så t. ex.
kallas de envärda grupper, som
erhållas, om en väteatom i ett
alifa-tiskt kolväte tänkes borttagen,
a 1 k y’ 1 e r, och de olika alkylerna
benämnas efter de kolväten, de
härstamma från, men med
slutstavelsen -y 1. CHS, som kan tänkas
bildat av metan, CH4, kallas m e
-t y’ 1, och av de övriga kolvätena
av metanserien erhållas följande
R.: e t y’ 1, C2H5, p r o p y’ 1, C3H7,
b u t y’ 1, C4H9, p e n t y’ 1, C5HU,
o. s. v. Dessa R. kunna även
tänkas uppkomma ur de envärda
alkoholerna genom borttagande
av hydroxylgruppen och
benämnas därför ibland efter
alkoholer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
