Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reduktionscirkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Reduktionscirkel—Redvägs härad och tingslag
906
viss normalform. — Metall.
Den för metallurgin
grundläggande reaktionen. — De ädla
metallernas oxider kunna reduceras
genom enbar upphettning; de
oädla metallernas fordra ett
reduktionsmedel, vars
reaktionsbe-nägenhet till syre är större än
metallens. Ordnas de vanligaste
metallerna efter sin
oxidationsbenä-genhet, erhålles följande syreserie:
magnesium, aluminium, mangan,
krom, zink, järn, nickel, tenn, bly,
koppar, kvicksilver, platina,
silver, guld. En föregående metall i
denna serie kan användas som
reduktionsmedel för den efterfölj
andes oxid. — I praktiken är man
av tekniska och ekonomiska skäl
hänvisad till några få
reduktionsmedel, främst kol, koloxid, väte
och aluminium. Vanl. användas
de två första, av vilka kol är
starkast reducerande. Vätgas
användes sällan, vanl. i vattengas (jfr
N i c k e 1 sp. 803). Aluminium
användes för framställning av en del
svårreducerade och svårsmälta
metaller, varvid dessa bli kolfria
(aluminotermiska processer). ■—
För att R. skall komma till stånd,
fordras en viss temperatur samt
tillförsel av värme. Den
erforderliga värmemängden kan erhållas
genom förbränning av kol (t. ex. i
blästermasugnen) 1. genom
elektrisk energi (t. ex. i elektrisk
masugn). Vid de aluminotermiska
processerna kräves intet extra
värme, enär värmeutvecklingen
vid själva R. är betydande. —
Reduktionsprocesserna kunna
vara brännprocesser, då
ingen smältning sker och metallen
erhålles i finfördelad form
(sällsynt, jfr Nickel,
Järn-s v a m p);
smältproces-s e r, då smält metall och smält
slagg erhållas, vilka lätt kunna
skiljas åt (vanligast,
kontinuer
liga processer) och
destillationsprocesser, då metallen
i gasform avlägsnas från chargen
och sedan kondenseras (se Zink).
Reduktionscirkel, r e d u k
-tionspassare, passare, vars
ben äro förlängda på andra sidan
om sin föreningspunkt och även
där försedda med spetsar. R.
n-vändes för överförande av mått
från en skala till en annan.
Reduktionsdelning, se Cell
sp. 1126 f.
Reduktionspotential, måttet
på ett reduktionsmedels förmåga
att reducera. R. fastställes vanl.
genom mätning av
elektromoto-riska kraften hos ett galvaniskt
element, innehållande
reduktionsmedlet och sammansatt enl.
schemat : negativ pol,
reduktionsmedel, indifferent elektrolyt,
oxida-tionsmedel, positiv pol.
Reduplikatio’n (av lat.
redu-plica’tio, fördubbling),
upprepning, helt 1. delvis, av ett ord 1. en
stavelse 1. ett föregripande (i full
1. stympad 1. varierad form) av
ett ords första stavelse. Urspr.
har R. uttryckt faktisk
upprepning 1. förhöjd intensitet; så
alltjämt i ljudhärmande ord och
uttryck (pippi, vovvov) och i
inter-jektioner o. d. (så så, jaja). Ett
fast böjningselement har R. i de
indoeuropeiska språken blivit
inom verbet, t. ex. lat. pdpuli, perf.
av pe’llere, driva, got. gaigröt (ai
uttalas ä), grät. Jfr Verb.
Redu’tt (fr. redoute, av lat.
re-du’ctus, ställe, dit man drar sig
tillbaka, av redu’cere, dra
tillbaka) , äldre benämning på mindre,
helt sluten befästning.
Red-wood [redd oo’ddj (eng.,
röd ved), se Sequoia och ill.
till Kalifornien.
Redvägs härad och tingslag i
Kinds och Redvägs domsaga,
Älvsb. 1., omfattar socknarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
